Sida 359 [359]
OCR
HERNÖSAND 341 af en stadsskola gå tillbaka till 1595!, att den från att vara pedagogi med en lärare utvecklades till trivialskola 1640, hvarpå utbyggdes ett gymnasium, som öppnades I okt. 1650 och enl. 1856 års skolordning omgestaltades till högre allmänt läroverk. Senare ha läroanstalter för skilda ändamål blifvit förlagda till Hernösand. KYRKOHERDAR. 1. Engelbertus Laurentii (1586—89) var sedan 1579 khde i Säbrå pastorat med tillhörande annex Häggdånger, Stigsjö och Hernö. Efter Hernésands grundläggning blef han 14 nov. 15386 officiellt utnämnd till stadens förste khde. I en skrifvelse s. d. till Ångermanlandsfogden Olof Persson kungör kon. Johan III, att undersåtarne i. Hsands köpstad haft sitt bud till honom och begärt hans tro undersåte herr Engelb. Laurentii sig till khde och lärefader och att han må bekomma någon förbättring på sitt underhåll till det han härtill haft hafver af Säbro prästagäll; samtidigt hade de ock anhållit om hjälp till klockeköp, messekläder och kalk. Konungen har hört deras bön och af gunst och nåde låtit gifva fören:de herr Engelbrekt både öppet bref på khdeämbetet, så ock en läst spannmål (48 t:r) af kyrktionden i förn:de Säbro s:n. Likaledes skulle Hsands borgare bekomma en läst af oförlänt tionde för uppgifvet ändamål. Af de stora donationer, som staden? under åren 1587—1589 erhöll till kyrkiebygning, kan man tämligen säkert sluta till, att den första stadskyrkan i Hsand påbörjats, om icke fullbordats under herr Engelberts tid. Genom byte med sin broder Hans Laurentii blef han 1589 khde i Själevad, hvarefter Hsands stad med Hernö helt afskildes och fick sin egen pastor. Herr Engelbert erhöll slutligen Luleå pastorat. Se Luleå. 2. Laurentius Jon& Gestricius (1589—98), f. i Gästrikland, som namnet anger, hade alltifrån den tid, han kom till predikoämbetet, enligt sonens uppgift, tjänstgjort här i Ångermanland. År 1576 tillträdde han Resele pastorat, där han ss. khde undertecknar tiondelängderna till och med år 1589. Sistnämnda år 4 mars kallar han sig khde i Hsand, när han utkvitterar tiondelax från Resele (KA). Då den lön, som den Nyss grundade stadens invånare kunde tillförsäkra honom, måste varit skäligen knapp, erhöll han af kronan ett årligt tillskott af en läst spl (kgl. bref "/, 1589). Han underskref 1593 Upsala motes beslut. Kom ar 1595 i slemt rykte att ha belägrat klockarehustrun här i staden, hvarför prosten Olaus Martini i Nordingrå anmälde saken hos Upsala domkapitel. Härom 1 Genom hertig Karls bref 17/12 1595 fick barnläraren i Hsand all behållen tionde af Edsele s:n. (J. Nordlander, anf. arb. s. VI.) ? Afskr. i Ångerml. handl. 1587 (KA).
