Sida 358 [358]
OCR
340 HERNÖSAND hvilken tid den ena tjänsten indrogs. Till en början var denna beställning förenad med skolmästaretjänsten i staden, sedan med de lägre lärarebefattningarna vid trivialskolan, men föreningen upphörde 1724. Härefter uppträder en annan prästerlig funktionär, högmässopredikanten, ursprungligen biskopens adjunkt eller vice pastor, som uppehöll hans predikoskyldighet i staden och därför både utsågs och aflönades af honom. Senare omtalas domkyrkoadjunkter. Efter stiftets delning 1904 och Hsands upphörande som biskopsprebende 1 maj 1913 består församlingens prästerskap af domprost och (sedan 1919) tvänne stadskomministrar. Vid stadens grundande fanns på Hernön endast ett litet förfallet träkapell, som låg vid det s. k. Kapellsberget. De till staden inflyttade landsköpmännen anmälde för konungen kyrkans usla tillstånd, dess brist på klockor, mässkläder och annan skrud. I bref af 14 nov. 1586 tillförsäkrades staden en läst (48 tr) spl för bristernas afhjälpande. Likaså beviljades 2 juli 1587 en half läst till »kyrkeskrufd» och byggning samt genom bref 8 febr. 1589 en half last for hvardera tu ar for kyrkobyggning. Dessa jämförelsevis afsevärda bidrag tyda med tämligen stor visshet på, att här icke gällde en förbättring af det lilla träkapellet, utan uppbyggandet af stadens äldsta stenkyrka, hvars tillkomstår förut uppgifvits vara 1638, men nu kan skjutas tillbaka till år 1589. Andra skäl understödja för öfrigt detta antagande.! Emellertid torde kyrkan undergått en större utvidgning år 1638, hvilket föranledt feltaget. Till denna ombyggnad hade staden 30 juli 1634 erhållit ett betydande anslag för tre år af domkyrkotunnorna från Ångermanland, hvilka eljest utgingo till Upsala domkyrka. Det belöpte sig till icke mindre än sammanlagdt 216 tunnor spannmål.? En korsarm tillbyggdes å kyrkans norra sida i början af 1680-talet. Då staden den 30 maj 1721 brändes af ryssarne, delade äfven kyrkan dess öde, men återuppbyggdes och iståndsattes under 1720-talet. För underhållet af kyrkan och uppförande af ett synodalhus hade superint. P. Steuchius 1648 utverkat ett arligt anslag af 70 t:r spannmål, hvaraf hälften skulle utgå för hvardera ändamålet. Då anslaget för kyrkans del med tiden befanns otillräckligt, ingingo stadens magistrat och borgerskap, understödda af stiftets deputerade, till riksdagarna 1823, 1834 och 1842 med ansökningar om, att de 124 t:r kronotiondespannmål, som årligen sedan Carl XT:s tid utgått från Hsands stift till Upsala domkyrka, måtte tillfalla stadskyrkan i Hsand. Frågan var särskildt brännande vid de sistnämnda riksdagarna, enär kyrkan vid denna tid blifvit så bristfällig, att gudstjänsterna från 1836 års början måste hållas i gymnasiehusets festsal. Oaktadt billigheten i denna begäran, som vid ett tillfälle bifallits af ständerna, afslogos ansökningarna af K. Maj:t genom bref 17 mars 1824, 13 mars 1835 och 11 okt. 1843 med stöd af Carl XI:s bref 28 maj 1696 och prästerskapets privilegier.3 Hernösands nuvarande ståtliga domkyrka, som påbörjades 1842, invigdes af ärkebiskop af Wingård 28 juni 1846, året före biskop Franzéns död. Beträffande stadens skolväsen? bör här endast erinras om, att första spåren Se härom närmare: G. Bucht, Härnösands kyrkor, s. 105. 2G. Bucht, anf. arb. s. 89. 3 Äfven vid riksdagarne 1844 och 1851 väcktes samma fråga utan framgång. 4 Närmare härom i följande arbeten: W. M. Carlgren, Bidrag till Härnösands allm. läroverks historia, 1900 (läroverksprogr.). — J. Nordlander, Skolan i Hsand till gymnasiets upprättande därstädes år 1649 (Norrl. saml. 2: 3, 191 8). — G. Bucht, Hsands skolförhållanden 1638—1650 (lärov. progr. 1917—18). — O. Norberg, Hsands kungl. gymnasium, Sthlm 1896.
