OCR Output

336 HELGUM

Den äldsta kyrkan från medeltiden var af trä. I konung Johan III:s bref 22
okt. 1575 anföres, att Helgums gamla träkyrka är alldeles förruttnad och i grund
fördärfvad, samt att församlingsborna företagit sig uppbygga en af sten, men att de
ej hade råd eller förmögenhet samma byggning fullfölja och till ända bringa. Genom
nämnda kgl. bref fingo de för samma år 8 t:r af socknens tionde såsom byggnads¬
hjälp. (Ångermanl. handl. 1575 i KA.) Denna stenkyrka var 24 aln. lång, 15 1/, aln
bred och byggd på Helgums byägor. Klockorna sutto i en särskild klockstapel. År
1699 den 4 mars, då superintendenten Micrander höll visitatio classica i Helgum,
förehöll han allmogen »huru oförsvarligen de skött sin kyrka, så att den endera dagen
synes vilja förfalla, hvartill en stor orsak är, att underfoten på kyrktaket ej är till¬
sluten för snö och slagg; sakerstian, af trä tillbygd, är skriden ifrån stenmuren, till
taket illa häftad samt utan galror för fenstret och intet lås för dörren».

Först år 1730 blef denna stenkyrka under khden Sam. Zellingers tid försedd
med stenhvalf, hvilket arbete leddes af bonden Lars Abrahamsson i Helgum. (Ram¬
sele ka.)

På den gamla kyrkplatsen begyntes grundläggningen af den nuvarande kyrkan
6 okt. 1786 af Paul Pehrsson i Stugun och hon fullbordades 1790, håller 88 fot i
längd, 40 fot i bredd och tillbyggdes med torn 1854, hvartill församlingen erhöll bi¬
drag genom kollekt öfver hela riket. Nyinvigningen skedde vid biskopsvisitationen
13 juli 1856.1

Kyrkan äger en altartafla malad i Rom af professor G. E. Hasselgren, forestal¬
lande Kristi uppståndelse. Den var först ämnad till St. Jacobs kyrka i Stockholm,
men förvärfvades hit 1842.

Från medeltiden har kyrkan kvar ett minne i kommunionkalken af silfver?,
hvars skål är omgjord, men foten bär ännu den latinska inskriften i munkstil:

De. vera. vite. fert. hoc. vas. pocula vite.

På hithörande silfverpatén läses:

Ave Maria celesti. benedictione benedicat nos pater et filius et spiritus

sanctus.

Prästerskapet i Helgum före 1836, se Ramsele.

KYRKOHERDAR.

1. Pehr Nordensson (1836—82), f. 25 juli 1796 i Lockne och
Rise; föräldrar: kronolänsman Jonas Nord och Anna Persdotter från
Valne. Intogs i Frösö skola 1807, öfvergick till Hsands gymn. 1813 och
aflade studentex. i Upsala 18 febr. 1818, s. d. som sin äldre broder Olof,

1 Närmare kännedom är att hämta af G. Söderström, Helgums kyrka, en historik (i
Från Ådalar och fjäll 1922), där den nya kyrkan finnes afbildad. Af här ofvan gifna
framställning framgår, att Helgums äldre stenkyrka icke förskref sig från medeltiden, att det
dunkla uttrycket, som Joh. Bureus om henne fällde: »mur och träkyrk», förklaras genom den
omständigheten, att sakristian var af trä, samt slutligen att platsen för den gamla medel¬
tida träkyrkan förmodligen är att söka 150 meter väster om den nuvarande,

2 Afbildad hos Cornell, anf. arb., s. 266.