OCR Output

330 | HEDE

bonden Olof Nilsson i Westerhus. Efter studier i Frösö skola kom han
1701 till Hsands gymn., blef stud. ht. 1705, prastv. till adj. i Rödön 1708,
därefter v. komm. och nådårspred. i Lit 1715, hvilken tjänst han hoppades
vinna genom giftermål med den aflidne komm. P. Klockhoffs dotter, men
denna förhoppning gick om intet genom en annans utnämning. Mot¬
sträfvig fick han i maj 1717 skarp order att antaga adjunktur i Tuna, men
redan 7 nov. s. å. begärde han att befordras till kapellan i Hede, och kon¬
sist. beslöt 27 nov. att strax bevilja denna ansökan och därå meddela
honom fullmakt, tilltr. 1718. Han anhåller i sept. 1731 om befordran till
roligare lägenhet, då han vid tilltagande år ej längre förmår uthärda de
långa och svåra resor, som i pastoratet förefalla (Hdpr ”/, 1731). Khden
i Hede J. Nording notificerar komm. Westerlinds 26 april 1749 timade
dödsfall.

G. m. Margareta Backman, dotter till komm. Johan Backman i Ljusdal.

6. Petrus Festin (1750—62) erhöll fullmakt som kapellan i
Hede 14 febr. 1750, tilltr. komministraturen i Sunne 1762. Lämnade
Tunzeus uppgifter om Hede prästerskap för hans herdaminne. Se vidare
Sunne.

7. ZEstan Orstadius (1762—70), utn. khde i Hede pastorat, se
ofvan n. 16.

8. Erik MOrt (1771—8o9), f. 24 maj 1740 på Alnön, son till komm.
Er. Mört och Anna Thelberg. Stud. vt. 1762, prastv. i Hsand 23 dec. 1764,
kallad till adjunkt åt khden Chr. Sebrelius i Hede mot en utlofvad
lén af 200 dlr kmt, utn. till komm. har 25 apr. 1770, tilltr. 1771. Khden
Wagelin hade anmält sin komm. för benägenhet till ett dfverflodigare
nyttjande af starka drycker, och då biskop Hesselgren 18 mars 1781 vi¬
siterade här i Hede, vidgick komm. Mört att han visat svaghet därutinnan,
men förmodade, att ingen kunde tillvita honom att annorlunda än med
nykterhet hafva fullgjort sitt åliggande vid ämbetsförrättningar, och
framkallade församlingsbors utsago öfverensstämde med komministerns.
Konsist. dömde honom dock till 4 månaders suspension, räknadt från bör¬
jan af juni månad 1781 till I okt., under hvilken tid han skulle afhålla
sig från kyrkliga förrättningar och khden Wagelin iakttaga hans lefverne.
Återfick därefter tjänsten, men blef år 1786 ånyo anklagad för liknande
förseelse, hvarigenom han försummat 2 predikningar, en i Hede och en
i Vemdalen. Han afsattes för oordentligt lefverne 1789, lefde sedan af
hemmansskötsel i Sarfsjöarne under mycken möda och fattigdom. Sjuk¬
nade 18 apr. 1801 af svullnad i tummen, som slog sig uppåt armen och