OCR Output

ARVIDSJAUR 97

ARVIDSJAUR.
(Piteå lappmark.)

Första upprinnelsen till detta pastorat var ett på kon. Johan III:s tid vid Arvids¬
jaurs lappby uppbyggdt kapell, dit Piteå sockens präster vid marknadstiderna reste
upp för att betjäna de där församlade lapparna med predikan och andra kyrkliga
förrättningar. Carl IX, som fann denna anordning otillräcklig för lapparnes krist¬
liga fostran, utsände i början af 1600-talet flera kommissioner för att ordna församlings¬
förhållandena här uppe. Resultatet af de förhandlingar, som ägde rum i Arvidsjaur
25 jan. 1606, blef att lapparne i Simonsjerffwi, Locktaby och Arfwidsjerffwi enades
om att »byggie theres kyrkio udi Arffwidsjerffwi by, ther Capellet nu står».! För att
slippa en ny med förhållandena obekant kyrkoherde, begärde Piteålapparna att
få behålla sin förutvarande pastor herr Nils Andree i Piteå »för tungomålets skull».
Han blef ock den, som närmast fick ombesörja kyrkobygget, och insattes hösten 1606
provisoriskt som kyrkoherde i det nya pastoratet, till hvilket äfven lades Gråträsk
och ett par andra byar i Piteå socken. I juli följande år inrapporterades till K. Mijt,
att Piteå lappkyrka i Arvidsjaur var fullbordad med undantag af en fjärdedel af
taket på södra sidan. Inredningen var färdig så när som på några bänkar på mans¬
sidan, »och är den kiörkien hwad yxe och nafwer tilkomer wäl och ordentligere up¬
huggen 4n nagen aff de andre kyrkier». Underdånig begäran framställdes om mäss¬
kläder, kalk och klocka. Det gamla kapellet förvandlades till tullbod eller krono¬
magasin. Men prästgård anhöll man att få slippa bygga, »emedan herr Nils hade
prästgård i Piteå och hafver så lagat, att han kan komma deremellan både winter
och sommar med häst opå en dagh eller halfannan». Denna anordning vann ej kon.
Carls gillande. Hans mening var nämligen, att kyrkoherdarne i de nybildade lapp¬
markspastoraten skulle hafva sin fasta bostad därstädes. Af den anledningen förord¬
nades, sannolikt i slutet af år 1607, till förste pastor i Arvidsjaur

I. Lars Olai (1608—14), förutvarande kaplan i Luleå och först
ämnad till pastor i Luleå lappmark. Han nämnes 1608 khde i Piteå lapp¬
mark och kvitterar 22 maj 1609 sin årslön 40 tr spanmål.? Af en klago¬
skrift, som herr Nils i Piteå ingaf till kon. Gustaf Adolf 27 jan. 1614, fram¬
går, att herr Lars Olai icke beherrskade lappskan samt var bosatt nere
vid Piteå kyrka och endast två gånger om året brukade resa upp till sin
församling. Då konungen erfor, att andra lappmarkspräster gjorde på
liknande sätt, beslöt han att återgå till den gamla ordningen att låta lapp¬
markerna utgöra annexer till motsvarande kustsocknar och satte g febr.
1614 herr Nils i Piteå åter i besittning af sin forna lappmark, i synnerhet
som denne utfäst sig att utgifva åtskilliga böcker på lappska.? Om Lars

! Handlingar rör. Skand. hist. 39.

? Jfr äfven J. Nordlander, Norrländska saml., h. .6, s. 300.

3 K. B. Wiklund, De första lappska böckerna (i Nord. tidskr. f. bok- och bibl.-viasen
Mo eEO22. S, 17); |

7 —- 22108. — Härnösands stifts herdaminne.