OCR
78 ARNAS då ärkebiskop Birger Gregersson befann sig dar och upptog en attest om gransen mellan Sverige och Norge. (DN. 3, n. 395.) 2. Dominus Johannes Jouari in Armes blef 1423 antagen till broder i Helga lekamagillet i Stockholm, enligt Gillets bevarade matrikel. Kanske inträffade under hans ämbetstid det mirakel, som år 1416 lär hafva skett i Jettunsbéle i Aarnes socken (nu Jättesta i Gideå), då en liten flicka Margareta, som ansågs död och skulle begrafvas, vaknade och återkom till lifvet. (Miracula sancte crucis. ed. L. Roberg, 55. Ups. 1725.) 3. Herr Olof namnes 1527 i ett dombref, utfardadt af Uplands lagman Michel Nilsson i Upsala 18 febr. s. 4. Khden och en hans sockenbo Elof Elofsson hade legat i tvist om några ägor i byn Stenberg, hvilka nu tilldömdes en arfvinge till samme Elof. (Pappersbr. i UB.) 4. Lars Biörnson (Laurentius Beronis) [1539—70] är redan 1539 prost öfver Ångermanlands norra prosteri och redogör för biskopsoch kyrktionden samt innehar samma ämbete ännu 1332. Han arrenderade de af kronan indragna gamla kyrkojordarna i socknen, i Hool (10 seland), i Ön (11 sel.) och i Väster Arnäs (6'/, sel.). På allmänna tinget i Bjertrå 1568 afgaf han trohetsed åt kon. Johan III. Herr Lars har > utan tvifvel aflidit år 1570, ty hans lösegendom, värderad till 468 mark 6 öre, var i början af följande år ännu oskiftad, då salige herr Lars arfvingar till Älfsborgs lösen erlade tiondedelen med 46 mk 17 öre (KA.). 5. Olaus Sigfridi (1571—1624) hade förmodligen tjänstgjort i Upland före sin ankomst hit." Bland hans första göromål här var att jämte länsman och sexmän upprätta socknens taxeringslängd för Älfsborgs lösen. Hans egen lösegendom, utgörande silfver 16 */, lod, penningar 74 mk, koppar 5 mk, kor 3, kvigor 2, far 4, svin 2, värderades till 181 mk 7 öre. Han hade den oturen, att Arnäs prästgård följande år 1572 nedbrann. Redan år 1386 hade herr Olof eget hemman i Tretta med en ladugård på 15 kor fritt från utlagor. År 1602 miste han halfparten af denna sin mangård och mestadelen af sitt bo. Men än en gång skulle han råka 1 Då riksantikvarien Joh. Th. Bureus på sin Norrlandsresa år 1600—01 gästade Arnäs prästgård, omtalade herr Olof, att han blifvit rådd att taga Burei mor till hustru, då hon 1570 blef änka efter khden Thomas i Åkerby. Rådgifvaren hade tillagt, »att om han än vore en åsnepanna, så måtte hån ändå blifva lärd för thet ståteliga librij (bibliotek, som ther war, at the then tijden wiste intet herligare librij hos nagon prest». (Bureus, Sumlen, s. 216.)