OCR Output

78 ARNAS

då ärkebiskop Birger Gregersson befann sig dar och upptog en attest om
gransen mellan Sverige och Norge. (DN. 3, n. 395.)

2. Dominus Johannes Jouari in Armes blef 1423 antagen till
broder i Helga lekamagillet i Stockholm, enligt Gillets bevarade matrikel.
Kanske inträffade under hans ämbetstid det mirakel, som år 1416 lär
hafva skett i Jettunsbéle i Aarnes socken (nu Jättesta i Gideå), då en
liten flicka Margareta, som ansågs död och skulle begrafvas, vaknade
och återkom till lifvet. (Miracula sancte crucis. ed. L. Roberg, 55. Ups.

1725.)

3. Herr Olof namnes 1527 i ett dombref, utfardadt af Uplands
lagman Michel Nilsson i Upsala 18 febr. s. 4. Khden och en hans sockenbo
Elof Elofsson hade legat i tvist om några ägor i byn Stenberg, hvilka nu
tilldömdes en arfvinge till samme Elof. (Pappersbr. i UB.)

4. Lars Biörnson (Laurentius Beronis) [1539—70] är redan
1539 prost öfver Ångermanlands norra prosteri och redogör för biskops¬
och kyrktionden samt innehar samma ämbete ännu 1332. Han arrende¬
rade de af kronan indragna gamla kyrkojordarna i socknen, i Hool (10
seland), i Ön (11 sel.) och i Väster Arnäs (6'/, sel.). På allmänna tinget
i Bjertrå 1568 afgaf han trohetsed åt kon. Johan III. Herr Lars har >
utan tvifvel aflidit år 1570, ty hans lösegendom, värderad till 468 mark
6 öre, var i början af följande år ännu oskiftad, då salige herr Lars arf¬
vingar till Älfsborgs lösen erlade tiondedelen med 46 mk 17 öre (KA.).

5. Olaus Sigfridi (1571—1624) hade förmodligen tjänstgjort i Up¬
land före sin ankomst hit." Bland hans första göromål här var att jämte
länsman och sexmän upprätta socknens taxeringslängd för Älfsborgs
lösen. Hans egen lösegendom, utgörande silfver 16 */, lod, penningar 74
mk, koppar 5 mk, kor 3, kvigor 2, far 4, svin 2, värderades till 181 mk
7 öre. Han hade den oturen, att Arnäs prästgård följande år 1572 ned¬
brann. Redan år 1386 hade herr Olof eget hemman i Tretta med en ladu¬
gård på 15 kor fritt från utlagor. År 1602 miste han halfparten af denna
sin mangård och mestadelen af sitt bo. Men än en gång skulle han råka

1 Då riksantikvarien Joh. Th. Bureus på sin Norrlandsresa år 1600—01 gästade Arnäs
prästgård, omtalade herr Olof, att han blifvit rådd att taga Burei mor till hustru, då hon
1570 blef änka efter khden Thomas i Åkerby. Rådgifvaren hade tillagt, »att om han än vore
en åsnepanna, så måtte hån ändå blifva lärd för thet ståteliga librij (bibliotek, som ther war,
at the then tijden wiste intet herligare librij hos nagon prest». (Bureus, Sumlen, s. 216.)