Sida 72 [72]
OCR
54 ANUNDSJÖ meen eller bogh, och lagh owen for alle bygdh oc owan alla gambla rastaskogh». Styffet förmodade, att härmed afsags Anundsjö kyrkby. Huru härmed än må vara, torde sockpen först under 1400-talets sista årtionden afsöndrats från Själevad. I dess aflägsnaste delar ströfvade ännu på 1700-talet lappar. För dessa uppfördes år 1648 i Åsele en kyrka och utnämndes särskild präst. Dock dröjde det ännu närmare 50 år, innan Åsele för alltid skildes från Anundsjö. Under tiden 1652—99 voro Anundsjö pastorats komministrar där boende. Från prästbordet i Anundsjö afsöndrades genom Kgl. bref 16 dec. 1819 en odlingslägenhet Burestrand till komministerboställe. Då norra stambanan byggdes, anlades Anundsjö järnvägsstation på khdeboställets ägor. För att möjliggöra stationssamhällets utvidgning medgaf K. Maj:t med riksdagens bifall år 1893, att ett angränsande område skulle få afsöndras och fördeladt i byggnadstomter försäljas eller utarrenderas; de häraf influtna medlen skulle förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö församling samt räntan tillfalla boställsinnehafvaren. Anundsjö kyrka, härstammande från medeltiden, af sten utan torn med fristående klockstapel, har vackert öppet läge. Finnes afbildad hos Cornell, Norrlands kyrkliga konst, s. 57, 59. Dess äldre inventarier, däribland ett altarskåp, äro deponerade i Hsands kulturhistoriska museum. KYRKOHERDAR. 1. Hr Larsi Anesiöö, lefver år 1551, men är död 1552, då hans änka omtalas ha till Ångermanlandsfogden H. Fordell utgifvit 20 mark i böter för att hon anlitat en lagförd spåkvinna. 2. Hr Benct i Anundsjö [1553] utgaf s. å., i likhet med öfriga präster i Ångermanland, 3 mark till en hjälpgärd för K. Maj:ts behof. Den benämnes vanligen Salabergshjälpen såsom afsedd att återställa driften vid Sala grufva, som genom ett inträffadt ras hotade att afstanna. (KA. Norrl. handl. 1553 n. 4.) 3. Nicolaus Olai [1566—1624] har under dessa år med namn och sigill bevittnat socknens tiondelängder. På allmänna tinget i Bjertrå 29 okt. 1568 undertecknade han Ångermanländska prästerskapets trohetsed till Kon. Johan III. Tillsammans med länsman Nils Olsson i Fanbyn upprättade han år 1571 socknens taxeringslängd för Älfsborgs lösen, en af de tyngsta utlagor svenska folket fått vidkännas. Hans egen lösegendom utgjorde då i silfver 92'/, lod, penningar 9 mark, tenn 9*/, mark, koppar 15 pund, kor 5, ungnöt 7, får 9, getter 9, svin 7, hästar 4 35 mark, tillsammans värderadt till 557 mark 4 öre, hvaraf han som alla 2 Skandinavien under unionstiden, uppl. 3, s. 394, not 1. Orig.brefvet tillhörde en bonde i Anundsjö, då Ci G. Nordin tog afskr. däraf (UB. E 169). Sannolikare afses en mindre sjö Agnsjön, väster om nuv. Kubbe by. Trakten kring Anundsjön var nog redan då uppodlad.
