OCR Output

50 ALSEN och MATTMAR

Blix i Ytterlännäs. Anders B. förordnades till past. adj. i Helgum, till
komm. adj. i- Långsele samt senare på året 1869 till v. past. i Resele; t. f.
pastor i Hammerdal från I maj 1870; utn. komm. å Alnön 31 juli 1871,
tilltr. genast; afl. past. ex. apr. 1877. Afsked å komministraturen från I
maj 1892, v. past. i Alnö nya pastorat, hvarå han erhöll kgl. fullmakt
som första khde 24 mars 1893, tilltr. I maj och installerades i juni s. å.
Under de senare åren tjänstledig på grund af sjukdom. Han afled 15 dec.
1919. .
G. 2/9 1871 m. Augusta Lovisa Amalia Ramberg, f. ®/7 1843 i Fellingsbro,
+ efter långt lidande ?/12 1914.
Barn:
Augusta Karolina Kristina, f. 22/6 1872.i Alnö, sjuksköterska; Frans Johan
Magnus, f. !'/12 1873, gardsagare pA Alnén; Karl Oskar, f. **/s 1875, bokhållare,
t i London /4 1907; Signe Elisabeth, f. 4/3 1878, dispensarsjukskéterska i Alnö
sn.

.Ty.: Predikan pa 3:dje sénd. eft. Trettondedagen (i Predikn. af prester inom
Hsands st. Hsand 1883).

ALSEN och MATTMAR.
(Jamtland.)

Redan i början af 1300-talet bildade Alsen och Mattmar eget gäll, ty år 1314
erlade »Alsno cum annexa» 6 6re i tribut till den af pafven Clemens V pabjudna sex¬
arsgarden, och da lésen for arkebiskop Olof Bjérnssons 4ambetstecken, det s. k. pal¬
lium, år 1316 insamlades i Uppsala stift, utgaf Alsens kyrka 6 öre och dess kyrko¬
herde 12 öre. Nämnda ärkebiskop visiterade här i Alsen 1319. På 1500-talet voro
båda socknarna såsom annexer underlagda Offerdals pastorat. Detta annexförhål¬
lande, som under tidernas lopp ej alltid varit Alsenborna till behag, ägde bestånd ända
tills kgl. brefvet af 2 febr. 1856 ånyo gjorde Alsen till självständig församling med
Mattmar såsom annex med egen komminister. Genom samma bref åligger det khdn
att hvar 4:de söndag förrätta kyrkotjänst i Mattmar, då komministern tjänstgör
i moderförsamlingen.

Alsens äldre nedrifna kyrka var från medeltiden, 22 alnar lång, 14 alnar bred,
byggd af sten. Åren 1714—17 under den gamle Offerdalsprosten Abr. L. Burmans
tid slogos hvalf i denna kyrka, som rikt utsmyckades. Så omtalas, att i hvalfvens
midt sutto nedhängande förgyllda drufvor, omgifna af färgadt löfverk, för hvilket
arbete M(äster) P. Blommér uppbar betalning (kr.). År 1757 förlängdes kyrkan till
45 aln. och blef följande år invigd samt kallad Lovisa Ulrika. En ny kyrka påbörjades
1847 och invigdes 16 juni 1850 af biskop Bergman, men nedbrann 24 okt. 1919.!

Mattmars kyrka är mycket gammal, af sten utan torn, 15 aln. bred, utvidgad

1 Afbildningar af såväl den äldre som yngre kyrkan med inre detaljer förefinnas i års¬
boken: Jämten för 1919.