Sida 50 [50]
32 BISKOPAR
11. Dokt. Frans Michael Franzén (1832—47), f. 9 febr. 1772 1
Uleåborg, där fadern Zach. Franzén var handlande, modern Helena Schu¬
lin. Intogs i fadernestadens trivialskola 1782, och endast 13-arig vid
Abo universitet 1785, dar han vid ej fyllda 18 år promoverades till fil.
mag. 1789. Efter fortsatta filosofiska studier i Åbo och äfven i Upsala,
där han satte sig in i Kantiska filosofien, blef han eloquentix docens vid
Åbo universitet 3 juni 1792, företog en utländsk resa till Danmark, Tysk¬
land, Holland, Frankrike och England 1795—96; under sin frånvaro
utn. universitetsbibliotekarie i Åbo 1795, professor i Historia litteraria
1798, erhöll 18 nov. 1801 transport till professuren i moral och historia,
utgaf och presiderade för en afhandling i teologiska fakulteten i st. f.
pastoral-examen 1803, stod på förslag till 3:dje teologiska professuren i
Åbo s. å., utn. till khde i Pemar prebende-pastorat I juli 1804, prästv.
15 juli s. å. och erhöll säte och stämma i Åbo domkapitel. Promotor
vid fil. mag. promotionen 6 juli 1810, och 12 juli s. å. utn. till khde i Kumla
pastorat i Nerike, hvilket han dock ej fick tillträda förrän maj 1812. Fin¬
land hade nu kommit under Rysslands spira, och då han som svensk un¬
dersåte ej gärna ville tjänstgöra vid det under annan lydno ställda uni¬
_versitetet, anhöll han om och beviljades ett års tjänstledighet med bibe¬
hållande af professorslönen samt afflyttade till Stockholm 1811.' Efter
tillträdet i Kumla hedrades han 1814 med prosttitel och utnämndes till
ordinarie kontraktsprost 6 dec. 1820, teol. d:r i Upsala 1818, khde i St.
Clara församling i Sthm och vice preses i Stadens Konsistorium 28 maj
1824, tilltr. I maj 1825. Redan länge hade han intagit platsen som en af
Sveriges förnämsta skalder, till hvars rena, ideala toner alla lyssnade och
öfver hvilken utmärkelser och hedrande uppdrag hopade sig. Belönad
år 1794 af Svenska akademien med Lundbladska priset, eröfrade han
Akademiens stora guldmedalj för en sång öfver Creutz 1797, kallades
till dess ledamot 1808, men tog där sitt inträde först 27 nov. 1811 och var
akademiens ständiga sekreterare 1824—34. Invaldes i Vetenskapsaka¬
demien 1815 och var dess preses 1832—33, ledamot i Vitterhets, hist.
och antikv. akademien 1820, deltog såsom ledamot af Psalmbokskomitén
i utarbetande af 1819 års psalmbok, där många sköna psalmer äro af hans
hand. Såsom predikant och andlig talare var hans rykte stort cch sa¬
som själasörjare utöfvade han ett betydande inflytande i hufvudstaden. —
Vid biskopsvalet efter Almqvist uppfördes i första rummet J. Häggblad,
i andra C. E. Rogberg och i tredje Franzén. Sedan Rogberg afsagt sig
1 Wirstn, Minne af biskopen doktor F. M. Franzén (Sv. Akad. handl. N. F. Bd 2),
den rikaste och fullstandigaste skildring, som om honom utkommit och till hvilken vi han¬
visa. :