OCR Output

BISKOPAR 27

genast begifva sig därifrån, och om detta förständigande icke prompt
åtlyddes, landshöfdingen ägde på tjenligt sätt tillhålla den tredskande
att ställa sig K. Maj:ts nådiga förordnande till underdånig efterrättelse.
Harmen bland hans vänner var stor, men både sin första förvisning från
Sthm och denna skymf tog han med större lugn än stiftskamraterna, hvilka
han uppmanade »till stillhet, undergifvenhet och förgätenhet om honom,
då i samhällen frågan aldrig bör vara någon annan än om det hela»." När
kon. Gustaf IV Adolf I nov. 1796 upplöste förmyndarestyrelsen och
öfvertog regeringen, grydde åter bättre dagar för hans faders vänner.
Nordin, som 2 juni 1797 blivit utnämnd till prim. teologie lektor, anhöll
att få utbyta Skellefteå aflägsna prebendepastorat mot det närliggande
Nora för bekvämare expeditioner och lättare tillsyn, oaktadt bytet var
förenadt med betydligt: förminskade inkomster. Med bifall härtill be¬
tygade K. Maj:t 21 aug. 1798 »sitt nådiga välbehag öfver den berömliga
omsorg till befordrande af ett nyttigt ändamål lektor Nordin utan af¬
seende på minskning i sina inkomster ådagalagt». Han blef teol. d:r
vid konungens kröningsfest 1800, prost i Ångermanlands östra kontrakt
vid tillträdet i Nora s. å., och då han I mars 1803 utnämndes till biskop
i stiftet, fick han behålla Nora såsom prebende. Genom ett senare kunga¬
bref 26 febr. 1808 bestämdes, att biskopen i Hsand för framtiden skulle
såsom prebende innehafva Nora mot att afstå Stigsjö och Häggdånger
socknar, som hittills utgjort annexer till Säbrå. |

En förträffligare chef kunde stiftet ej fått. Han var förtrolig med
alla konsistoriella ärendens handläggning, och nästan alla stiftets präster
kände han personligen. Som lektor hade han varit gymnasiets rektor
aren 1776, 93, 96 och 1803 och visste hvad dess behof kräfde. Hans
praktiska skicklighet och sakkunskap hade konsist. många gånger haft
tillfälle att pröfva, då han å dess vägnar fått i uppdrag att med lands¬
höfdingen i Västerbotten rådpläga om nya kapellförsamlingars bildande
i denna landsort eller att med allmogen underhandla om dess understöd
till nya prästerliga befattningar eller prästgårdars uppbyggande. De
utlåtanden, som kräfde svårare utredningar och voro af afgörande vikt,
anförtroddes gärna åt honom; så t. ex. är tydligen det vidlyftiga svaret
på Kammarkollegiets yrkande om reduktion af den åt gymnasie- och skol¬
staten anslagna lönespanmålen af hans hand.” Tack vare hans rika er¬
farenhet och vidsynthet kommo därföre sammanstötningar i Konsist.
under hans biskopstid sällan ifråga. En antecknare säger: »Biskop Nordin
älskade makten, men utöfvade den icke under den despotiska form, som

' Se Crusenstolpe, Portfeuille D. 4, s. 104—1 oe
2 Hadpr. 7/2 och 18/6 178r.