Sida 43 [43]
BISKOPAR 25
Rhyzelius] jussu senatus acad. Ups. 1762. — Memoria viri, dum vixit [åminnelsetal
öfver ärkebiskopen och Ups. univ. prokansler dr. Magn. Beronius, 18 okt. 1776].
Ups. fol. — Berättelse om öfverdirektören vid kongl. Landtmäteri-contoret herr Bry¬
nolph Hesselgrens oskyldiga lidande åren 1716, 17 och 18, samt därpå följande upp¬
rättelse (utg. af C. C. Gidrwell) Sthm 1809. — Ny tillékad uppl. ib. 1810.
g. Dokt. Carl Gustaf Nordin (1805—12), f. 2 jan. 1749 i Sthm,
fadern då e. o. predikant vid gardet Carl Magnus N., sedan faltprost i
Pommerska kriget, sist khde i Bygdea pastorat, modern Margareta Steck¬
senius, khdedotter fran Indal. Underarig inskrefs han 1763 som student i
Upsala, dar prom. fil. mag. 1773 och samtidigt amanuens vid Universi¬
tetsbiblioteket. Redan hans gradualafhandling réjde den kritiske historie¬
forskaren. Följande år utn. till eloquentix et politices docens, sökte och
erhéll han redan 1775 eloquentie lektoratet i Hsand. Ar 1780 I juni
fick han survivance på Skellefteå pastorat efter sin svärfaders prosten
Högströms död. I dec. 1781 ventilerade han i Hsand en teologisk afhand¬
ling, som konsist. férklarade galla i st. f. bade prast- och pastoralexamen,
hvilket konsist. »så mycket mindre kunde draga i tvivelsmål som äfven
under ventilationen bem. lektor afgifvit hedrande och sig värdiga veder¬
mälen af mogen insikt och färdighet icke allenast uti dogmatiska, utan ock
polemiska och exegetiska theologien»." Redan under sin studietid hade
han gjort sig känd som ifrig samlare och forskare af urkunder i vår svenska
historia, och planer dryftades vid denna tid om att utgifva ett svenskt
Corpus diplomaticum, omfattande vår medeltids skriftliga minnesmärken
och handlingar, hvilket företag i synnerhet i bibliotekarien Giörwell fann
en ifrig och oegennyttig förespråkare. Han ansåg lektor Nordin vara
rätte mannen till. förverkligande af denna plan, och denne var för sin
del äfven villig att få utbyta Hsand mot hufvudstaden och djeknarnes
skrifböcker, »hvilka hafva en synnerlig kraft att föda och nära mjält¬
sjuka», mot arkivens handskrifter.” I anledning häraf ingaf N. år 1780
en ansökan om tjänstledighet för utgifvande af ett dylikt historiskt verk
och K. M:jt beviljade i juli 1781 denna anhållan med tillstånd för N. att
under tiden åtnjuta lektorslönen. Han flyttade följande år till Stock¬
holm. En ny tid bröt nu in för honom, han fördes snart nog in i stadens
lärda och vittra kretsar, ådrog sig konung Gustaf III:s uppmärksamhet
och upptogs slutligen bland hans förtrogne. Han invaldes sålunda redan
22 apr. 1786 till en af de Aderton i den nybildade Svenska Akademien och
i Vitterhetsakademien 23 maj s. å. Hans svärfar prosten Högström hade
1 Hdpr. 1/12 1781.
2 Hist. tidskr. 1886, s. 348.