Sida 41 [41]
BISKOPAR 23
stique expeditionen." Konungen mördades kort därefter. Férmyndar¬
regeringen utsände emellertid 3 aug. 1792 ett cirkulärbref till konsisto¬
rierna med befallning att infordra prästerskapets yttrande, huruvida
det ville åtaga sig någon frivillig afgift till Ecclesiastikexpeditionens
underhåll. Härtill hade Hernösands biskop och konsistorium, då de
delgåfvo stiftets prostar denna skrifvelse, äfven fogat en upplysning, att
konsistorium för sin del var benäget att åtaga sig denna afgift och trodde
att prostarne ej skulle underlåta att därtill uppmuntra sina kontraktister.
De, som. deltagit i detta beslut voro jämte biskopen, lektorerna Biberg,
Hellzén, Ström och Salberg. Den andra punkten, som ansågs förgriplig,
var att konsistoriet — därvid biskopen afgifvit särskilt yttrande — i
svaret till K. Maj:t uttalat sitt tillstyrkande i en vändning af följande
lydelse: »prästerskapet hvilar vid den underdånige förtröstan, att K. Maj:t
täckes i nåder anse dess glorvördigste Herr Faders, högstsal. Hans Maj:t
Konung Gustaf den 3:djes prästeståndet gifna underdåniga Försäkran
om Ecclesiastique Expeditionens vidmakthållande, äga lika med dess
öfriga nådiga Försäkringar samma helgd, som den undersåtliga förbindelse,
hvilken Prästerskapet gläder sig att iakttaga uti en obrottslig efterlefnad
af de för Konungamagten stadgade Beslut, 1789 års Förenings och Säker¬
hets act, Högstsal. Hans Maj:ts Testamentariska författning, jämte öfriga
Grundlagar». Vid handhafvandet af detta ärende hade inom konsistoriet
lektorerna Walanger, Biberg, Nordin, Hellzén och Salberg deltagit. Dessa
två punkter ansågos förgripliga såväl mot rikets grundlagar scm mot
konungamakten, och advokatfiskalen C. J. Örbom?, som på ämbetets väg¬
nar åtalat konsistoriet, yrkade utom böter äfven, att de skyldige måtte
på längre eller kortare tid skiljas från sina ämbeten i mån af hvars och ens
deltagande. Svea Hofrätt dömde emellertid i den förra punkten biskopen
till 200 daler s. m. och de öfriga till 100 dalers plikt hvardera, i den senare
punkten hvarje ledamot till 200 daler. De dömda fingo först kännedom
om sin dom därigenom, att advokatfiskalen i högsta instans klagat och ~
fortfarande yrkat på suspension, då handlingarne genom remiss kommo
till konsistorii förklaring. Först 25 sept. 1795 föll Kgl. Maj:t utslag i
det celebra målet. Med ändring i hofrättens dom skulle konsistoriet
för dessa två förgripelser böta hvardera gången 500 daler s:mt samfäldt
för de ledamöter, hvilka uti en och samma åtgärd deltagit, och »ehuru
Kgl. Maj:t finner, att de felaktiga ledamöterna för slik obetanksamhet
1 (WALLQvisTt), Ecclesiastique Samlingar. Fl. 6—7, s. 273—277 (1794).¬
2 Carl Johan Orbom, f. i Brunflo 1756, stud. 1784, justitierad; + 1836, hade under sin
gymnasietid i Hsand haft ofvannamnde lektorer, med ett undantag, till larare.