Sida 38 [38]
OCR
20 BISKOPAR Myr handlades förslaget, hvarvid Kiörning själf icke tvekade att uppträda: »Hvarken hederslystnad eller privat afsikt féranlat honom att tala i denna sak, utan blott stiftets långt för detta förklarade åstundan. Han hade i 26 år burit namn af superintendent och vore nöjd för sin del att bära detsamma till slut, men då stiftet så önskade, motsatte han sig icke.» — Genom kgl. bref 5 sept. 1772 förklarades ej blott Hsands utan äfven Gotlands och Karlstads superintendenturer på samma gång för biskopsdömen. Om biskop Kiörning fäller Carl Gustaf Nordin, den blifvande stiftschefen, ännu under hans lifstid följande omdöme: »Äger mycken myndighet uti stiftet, äfven uti ståndet vid riksdagarne samt är ej driftlös. Lärdom eger han ej in sensu academico, men har ett försvarligt hufvud. Hans fru är en mycket hederlig menniska, som hvarken vill eller får lägga sig i hans embetssysslor. Hon ställer många saker tillrätta med sin foglighet. I consistorio har han mest varit allrådande, intet älskad, men väl fruktad af prästerna. Föga rättvis kan man dock förmoda en värre efter honom.» Till lynnet despotisk, tillämpade han väl starkt konservationsprincipen i befordringsväg, hvarigenom en yngre ogift sökande genom utlofvadt giftermål med prästänka eller dotter ofta mot billighet blef föredragen framför äldre mera förtjänta gifta. Det sägs ock, att han vid prästernas befordran äfven för sin egen del gjort anspråk på diskretion i form af silfverpresenter.? Till hans förtjänster må tilläggas, att han var särdeles förfaren i lagkunnigheten och i landtbruket och dess skötsel, till hvars uppsving han ock medverkade. Från år 1755 var han ägare af Bjelkesta egendom i Upland, som öfvergick till ena sonen. Mot slutet af hans styrelsetid förmärktes svärmiskt religiösa rörelser i Härjedalen och Torneå, hvilka vållade biskop och konsistorium stort bryderi. Biskop Kiörning afled i Säbrå II juni 1778 och begrofs där 6 sept. med likpredikning af prosten O. Sebrelius i Gudmundrå, och 10 sept. höll teol. lektor O. Walanger latinsk parentation öfver honom på Hsands gymnasium. Hans porträtt, 1 Nordinska Saml. i UB. N 953. ? Såsom exempel på hans despotism äfven inom sin egen familj är bevaradt följande drag: Professor Christiernin i Upsala anmälde sig såsom friare till hans dotter, som på inga vilkor ville ha honom. Detta hindrade icke fadern att gifva sitt löfte och it. o. m. utsätta bröllopsdagen. När den förhatlige brudgummen aftonen förut anlände till Säbrå biskopsgård, flydde bruden genom ett fönster till skogs, där man först följande morgon återfann henne. Då hon i brudstolen af tjänstförrättande prästen tillfrågades, om hon ville hafva Chr. till sin äkta man, svarde hon med tre högljudda nej, hvarpå prästen tillslöt handboken och vägrade att fullborda vigseln. Men den myndige biskopen befallte genast en annan närvarande präst att fungera i stället, och då bruden åter förnyade sitt nej, reste sig den giktbrutne biskopen ur sin länstol och ropade: »Jag svarar ja i min dotters ställe», Och därvid förblef det. (Herndsandsposten 1864, n. 20.) Jfr Fant o. LAstBom, Ups. st. Herdaminne 1, s. 484.
