Page 38 [38]
20 BISKOPAR
Myr
handlades förslaget, hvarvid Kiörning själf icke tvekade att uppträda:
»Hvarken hederslystnad eller privat afsikt féranlat honom att tala i denna
sak, utan blott stiftets långt för detta förklarade åstundan. Han hade
i 26 år burit namn af superintendent och vore nöjd för sin del att bära
detsamma till slut, men då stiftet så önskade, motsatte han sig icke.» —
Genom kgl. bref 5 sept. 1772 förklarades ej blott Hsands utan äfven Got¬
lands och Karlstads superintendenturer på samma gång för biskopsdömen.
Om biskop Kiörning fäller Carl Gustaf Nordin, den blifvande stiftschefen,
ännu under hans lifstid följande omdöme: »Äger mycken myndighet
uti stiftet, äfven uti ståndet vid riksdagarne samt är ej driftlös. Lärdom
eger han ej in sensu academico, men har ett försvarligt hufvud. Hans
fru är en mycket hederlig menniska, som hvarken vill eller får lägga sig
i hans embetssysslor. Hon ställer många saker tillrätta med sin foglighet.
I consistorio har han mest varit allrådande, intet älskad, men väl fruktad
af prästerna. Föga rättvis kan man dock förmoda en värre efter honom.»
Till lynnet despotisk, tillämpade han väl starkt konservationsprincipen
i befordringsväg, hvarigenom en yngre ogift sökande genom utlofvadt
giftermål med prästänka eller dotter ofta mot billighet blef föredragen
framför äldre mera förtjänta gifta. Det sägs ock, att han vid prästernas
befordran äfven för sin egen del gjort anspråk på diskretion i form af
silfverpresenter.? Till hans förtjänster må tilläggas, att han var särdeles
förfaren i lagkunnigheten och i landtbruket och dess skötsel, till hvars upp¬
sving han ock medverkade. Från år 1755 var han ägare af Bjelkesta egen¬
dom i Upland, som öfvergick till ena sonen. Mot slutet af hans styrelse¬
tid förmärktes svärmiskt religiösa rörelser i Härjedalen och Torneå, hvilka
vållade biskop och konsistorium stort bryderi. Biskop Kiörning afled
i Säbrå II juni 1778 och begrofs där 6 sept. med likpredikning af prosten
O. Sebrelius i Gudmundrå, och 10 sept. höll teol. lektor O. Walanger la¬
tinsk parentation öfver honom på Hsands gymnasium. Hans porträtt,
1 Nordinska Saml. i UB. N 953.
? Såsom exempel på hans despotism äfven inom sin egen familj är bevaradt följande
drag: Professor Christiernin i Upsala anmälde sig såsom friare till hans dotter, som på inga
vilkor ville ha honom. Detta hindrade icke fadern att gifva sitt löfte och it. o. m. utsätta
bröllopsdagen. När den förhatlige brudgummen aftonen förut anlände till Säbrå biskops¬
gård, flydde bruden genom ett fönster till skogs, där man först följande morgon återfann henne.
Då hon i brudstolen af tjänstförrättande prästen tillfrågades, om hon ville hafva Chr. till
sin äkta man, svarde hon med tre högljudda nej, hvarpå prästen tillslöt handboken och väg¬
rade att fullborda vigseln. Men den myndige biskopen befallte genast en annan närvarande
präst att fungera i stället, och då bruden åter förnyade sitt nej, reste sig den giktbrutne bis¬
kopen ur sin länstol och ropade: »Jag svarar ja i min dotters ställe», Och därvid förblef det.
(Herndsandsposten 1864, n. 20.) Jfr Fant o. LAstBom, Ups. st. Herdaminne 1, s. 484.