Jena, Tiibingen, Basel och Heidelberg, vande sa sin färd till Holland och
slutligen till England. Under vistelsen i Oxford utnämndes han 1671
till logices lektor vid Hsands gymnasium. Kort efter hemkomsten i mars
1672 tillträdde han denna befattning och blef samtidigt härmed präst¬
vigd af fadern. Om hösten vald till herredagsman bevistade han årets
riksdag. Andre teol. lektor 1673. TLäseåret 1674 beklädde han rektoratet
vid gymnasiet och var i aug. 1675 närvarande vid kon. Carl XI:s kröning
i Upsala. Understödd af faderns egen rekommendation till en af de lediga
professorsbefattningarna i Upsala', utnämndes han till logices professor
vid universitetet” och installerades i ämbetet 19 sept. 1676. Under de
6 år, han innehade denna lärostol, utvecklade han ovanligt nit och deltog
såsom anhängare af Aristoteles läror ifrigt i bekämpande af den Car¬
tesiska riktning, som börjat tränga sig in vid universitetet. Såsom nämndt,
blef han på sin åldrige faders begäran och med stiftets samtycke 8 april
1682 förordnad att öfvertaga superintendentämbetet. Innan utnäm¬
ningen blifvit honom bekant, anhöll han i bref af 13 april hos kansleren
Magnus de la Gardie att få kvarstanna vid sin professur till följande vår
för att kunna afsluta de kurser, han vid akademien föredrog. I en senare
skrifvelse från Stockholm 27 okt. s. å. ser han sig nödsakad hos Kongl.
Maj:t begära att Hsands konsistorii rätt måtte med eftertryck skyddas
för otidiga ansökningar till de lediga tjänster och lägenheter, som till
Konsistoriet höra. Sådana störande ingrepp var tiden rik på, och det
hedrar den tillträdande superintendenten, att han hade mod att framlägga
denna begäran, helst som kungliga regeringen själf ofta genom s. k. pro¬
motorial tidigare själf lagt sig i konsistoriets lagliga utnämningsrätt,
hvarvid äfven församlingarnas valrätt hade åsidosatts. I början af år
1683 tillträdde han sitt ämbete i Hsand och höll då sitt första prästmöte.
Teol. doktor i febr. 1693 vid Upsala mötes 100-årsfest, erhöll han på grund
af sitt varma nit och sin outtröttliga verksamhet såsom stiftchef 19 dec.
s. å. fullmakt att vara primarie teologie professor och domprost i Upsala,
hvarjämte i fullmakten inflöt, att han skulle vara ärkebiskopen behjälplig
såväl utom som inom konsistoriet med bibehållande af samma heder,
rang och anseende, som han såsom superintendent innehaft. Denna för¬
flyttning, hvilken den kungl. bevågenheten tilltänkt honom och hvilken
han ej kunnat afböja, kom troligen till lycka för honom själf ej till stånd.
Ty då kon. Carl XI på sommaren 1694 företog sin norrländska resa till
Torneå och såväl på upp- som nedresan gästade Säbrå, erbjöd han honom