OCR
FÖRORD XII meddelandet af fakta, som i kulturellt hänseende kunna vara belysande, Anekdoter äro därför mera sparsamt anförda. Hvad som skulle varit af högsta betydelse, nämligen drag utur personernas inre lif, får man sällan eller aldrig fram. Öfver den tryckta litteratur, som tillgodogjorts, anser jag ej heller nödigt att upprätta någon utförlig förteckning. Utom direkta hänvisningar ger den bifogade listan på använda förkortningar en antydan om de oftast anlitade arbetena. För senare tider har jag naturligtvis i stort omfång begagnat tryckta stiftsmatriklar, stiftstidningar, prästmöteshandlingar, domkapitelscirkular, etc. Lokaltidningarnas personalnotiser hafva ock i stor utsträckning fått tjäna som källa. Särskild vikt har lagts på kontrollering och granskning af motsägande uppgifter, något som dock icke alltid ledt till definitiva resultat. Detta om källorna och materialet. + * * Den kungliga förordning, som jämlikt Riksdagens beslut kungjorde, att Väster- och Norrbottens län från och med år 1904 skulle afskiljas från Hernösands stift såsom ett särskildt stift med styrelsen förlagd till Luleå, bildar en epok i det gamla stiftets historia af sådan betydelse, att denna tidpunkt kan tjäna som en passande slutgräns för framställningen. Dock har det då lefvande prästerskapets öden följts så långt som möjligt och i ett fåtal fall har det af andra skäl befunnits lämpligt att något öfverskrida denna gräns. I stället för att upptaga församlingarna och deras prästerskap landskapsvis och efter kontrakt, har det synts mig ändamålsenligare att uppföra pastoraten i alfabetisk ordning, hvarigenom arbetet blir lättare användbart som uppslagsbok. För de norrländska landskapen har kontraktsindelningen icke haft någon djupare rot och därför varit underkastad många växlingar. Som inledning lämnas för hvarje pastorat en kortare öfversikt öfver viktigare data i dess och kyrkornas historia, äfvensom andra förhållanden, hvilka äro belysande för ortens kulturella utveckling. Efter namnet på hvarje präst anges inom parentes ( ) omfattningen af hans verksamhetstid, där gränserna för denna med säkerhet eller sannolikhet kunnat fastställas. Årtal, satta inom klammer [], beteckna däremot att vederbörande under de angifna åren påträffats såsom innehafvare af ämbetet i fråga. Man får härigenom lättare sikte på de luckor i prästserierna, till hvars fyllande en kommande forskning bör inrikta sig. Med ett ” betecknas namnet på prastman, som Tunzeus upptagit 1 sitt Herdaminne, men vi icke återfunnit i nu tillgängliga handlingar, men som möjligen vid ifrågavarande tidpunkt kunnat haft sin verksamhet i försam