Sida 14 [14]
OCR
XII FORORD handlingar, de norrländska landskapens dombécker, delar af Svea hofrätts protokoll, ecclesiastica samt de jämtländska skattelängder och jordeböcker, som genom byte med det norska riksarkivet förvärfvades år 1900. Kammararkivets Norrlandshandlingar for 1500- och 1600-talen ha i rätt stor omfattning blifvit genomforskade, afvensa skattelangderna for Alfsborgs lésen 1571 och 1613—1x8 samt strédda nummer af Sandbergska samlingen, Norrlands kopiebécker m. m. I Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv genomgingos Ornhjelms och Peringskélds diplomatarier, Ekdahls norrländska samlingar och hithérande permebref, innan de deponerades i Riksarkivet. Af Kungl. bibliotekets handskrifter har jag bland annat utnyttjat Helga Lekamens Gilles bok!', Bureus” Sumlen, samlingen Topografica (Tilas) samt delar af de Gyntherska papperen. Det i Upsala landsarkiv nu förvarade Gefleborgs läns arkiv har lämnat särskildt godt utbyte såsom innehållande en rikedom af handlingar från den tid, då Norrlands guvernör hade sitt säte i Gefle. Här finnas utom landsböcker för Norrland talrika skrifvelser från superintendenten P. Steuchius och supplikationer fran norrländska präster. Landsarkivets öfriga rika samlingar af kyrkböcker och biografica ha klarat många frågor af vikt. | Beträffande Upsala Universitets bibliotek ar det gifvet, att dess handskriftsamling, som varit mig lättast och mest tillgänglig, äfven kommit att blifva tämligen grundligt genomforskad. Jag tviflar dock icke på, att mycket af värde kan ligga där förborgadt, som ej hunnit tillgodogöras. Redan de Palmsköldska, Nordinska och Westinska samlingarna innehålla i och för sig så mycket material, att forskningen till stor del måst inskränka sig till att följa katalogernas direkta hänvisningar. Bibliotekets pergamentsbref och diplomafskrifter, som beröra Norrland, hafva naturligtvis utnyttjats. För öfrigt bör nämnas, att de längre eller kortare besökt jag aflagt i Riksarkiven i Köpenhamn och Kristiania samt i Landsarkivet i Trondhjem i någon mån äfven varit gifvande för kännedomen om Jämtlands kyrkliga förhållanden. Slutligen vill jag här framhålla, att dessa arkivstudier hufvudsakligen och i främsta rummet gällt de äldre tiderna, för hvilka materialet är mera svårtillgängligt, samt att många drag ur de behandlade personernas lif och handlingar måst förbigås för att ej öfver höfvan vidga arbetets omfång. Hufvudvikten har lagts på erhållande af tillförlitliga data och 1 Nyligen i tryck utg. af Isak Collijn, Upps. 1921.
