handlingar, de norrländska landskapens dombécker, delar af Svea hof¬
rätts protokoll, ecclesiastica samt de jämtländska skattelängder och jorde¬
böcker, som genom byte med det norska riksarkivet förvärfvades år 1900.
Kammararkivets Norrlandshandlingar for 1500- och 1600-talen ha i
rätt stor omfattning blifvit genomforskade, afvensa skattelangderna for
Alfsborgs lésen 1571 och 1613—1x8 samt strédda nummer af Sandbergska
samlingen, Norrlands kopiebécker m. m.
I Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv genomgingos
Ornhjelms och Peringskélds diplomatarier, Ekdahls norrländska samlingar
och hithérande permebref, innan de deponerades i Riksarkivet.
Af Kungl. bibliotekets handskrifter har jag bland annat utnyttjat
Helga Lekamens Gilles bok!', Bureus” Sumlen, samlingen Topografica
(Tilas) samt delar af de Gyntherska papperen.
Det i Upsala landsarkiv nu förvarade Gefleborgs läns arkiv har lämnat
särskildt godt utbyte såsom innehållande en rikedom af handlingar från
den tid, då Norrlands guvernör hade sitt säte i Gefle. Här finnas utom
landsböcker för Norrland talrika skrifvelser från superintendenten P.
Steuchius och supplikationer fran norrländska präster. Landsarkivets
öfriga rika samlingar af kyrkböcker och biografica ha klarat många frågor
af vikt. |
Beträffande Upsala Universitets bibliotek ar det gifvet, att dess hand¬
skriftsamling, som varit mig lättast och mest tillgänglig, äfven kommit
att blifva tämligen grundligt genomforskad. Jag tviflar dock icke på,
att mycket af värde kan ligga där förborgadt, som ej hunnit tillgodogöras.
Redan de Palmsköldska, Nordinska och Westinska samlingarna inne¬
hålla i och för sig så mycket material, att forskningen till stor del måst
inskränka sig till att följa katalogernas direkta hänvisningar. Bibliotekets
pergamentsbref och diplomafskrifter, som beröra Norrland, hafva natur¬
ligtvis utnyttjats.
För öfrigt bör nämnas, att de längre eller kortare besökt jag aflagt i
Riksarkiven i Köpenhamn och Kristiania samt i Landsarkivet i Trond¬
hjem i någon mån äfven varit gifvande för kännedomen om Jämtlands
kyrkliga förhållanden.
Slutligen vill jag här framhålla, att dessa arkivstudier hufvudsak¬
ligen och i främsta rummet gällt de äldre tiderna, för hvilka materialet är
mera svårtillgängligt, samt att många drag ur de behandlade personernas
lif och handlingar måst förbigås för att ej öfver höfvan vidga arbetets
omfång. Hufvudvikten har lagts på erhållande af tillförlitliga data och