Sida 13 [13]
OCR
FÖRORD x äf våra offentliga arkiv och bibliotek. Det äldsta beståndet af våra medeltidshandlingar är till stor del redan tryckt i diplomatarierna, men de som röra Norrlands kyrkliga förhållanden äro lätt räknade, och ännu färre de, som yppa namnen på de män, som i de norrländska obygderna voro satta att föra den kristna upplysningen framåt. Härifrån gör dock Jämtland ett märkligt undantag, och vidkommande detta landskap ligger saken så tillvida gynnsammare, som ett öfvervägande antal af dess bevarade permebref äfven äro i det Norska diplomatariet tillgängliga i tryck. : Beträffande de arkiv och handskriftssamlingar, som fått lämna bidrag till det nu föreliggande Herdaminnet, kan det vara tillräckligt att här påpeka de viktigaste. I främsta rummet hafva naturligen Upsala och Hernösands domkapitelsarkiv varit föremål för mina undersökningar. Deras protokollsserier röra sig själffallet i stor utsträckning om personoch sakförhållanden inom stiftet. Upsala äldre domkapitelshandlingar, som nu förvaras i Landsarkivet på Upsala slott, begynna dock först år 1593 och äro till en början mycket bristfälligt förda. Dessutom förete de en oersättlig lucka för tiden 1608—35 just för kon. Gustaf II Adolfs regeringstid, hvarefter de fortgå i oafbruten följd. Andra där förefintliga dokument rörande de till Hernösands stift afsöndrade landskapen och församlingarna ha gifvetvis också varit af intresse. Dock synes redan vid ärkestiftets delning hufvudparten af de handlingar, som rörde de norrländska provinserna, öfverförts till Hernösand och sedermera vid de eldsvådor, hvilka drabbat staden, till öfvervägande delen gått förlorade. Nyligen har emellertid en rest af oskadade handlingar hufvudsakligen från tiden före 1647 återfunnits i Hernösand i väsentlig grad kompletterande Upsala domkapitelsprotokoll och därför af stort värde. Luckorna i Hernösands domkapitelsprotokoll för äldre tider äro än större. Tvänne volymer, omfattande åren 1661—066 och 1693—96, utgöra de enda, som återstå från 1600-talet, hvarefter en sammanhängande följd vidtager år 1716. Genom benägen förmedling af Upsala landsarkiv ha de särskilda kyrkornas ministerialböcker i stor omfattning ställts till mitt förfogande, och med tacksamhet erkänner jag vederbörande prästerskaps beredvillighet att därtill lämna sin medverkan. För öfrigt har jag äfven i yngre år tagit personlig kännedom om åtskilliga kyrkoarkiv på ort och ställe, särskildt i Jämtland, hvilket landskap jag i egenskap af Sederholms stipendiat bereste år 1882. Hvad beträffar de centrala arkiven jag har i Riksarkivet genomgått dess pergamentsbref efter 1350, speciella delar af Riksregistraturen, skrifvelser från Upsala och Hernösands domkapitel, lappmarksdirektionens
