Sida 13 [13]
FÖRORD x
äf våra offentliga arkiv och bibliotek. Det äldsta beståndet af våra medel¬
tidshandlingar är till stor del redan tryckt i diplomatarierna, men de som
röra Norrlands kyrkliga förhållanden äro lätt räknade, och ännu färre de,
som yppa namnen på de män, som i de norrländska obygderna voro satta
att föra den kristna upplysningen framåt. Härifrån gör dock Jämtland
ett märkligt undantag, och vidkommande detta landskap ligger saken så
tillvida gynnsammare, som ett öfvervägande antal af dess bevarade per¬
mebref äfven äro i det Norska diplomatariet tillgängliga i tryck. :
Beträffande de arkiv och handskriftssamlingar, som fått lämna bi¬
drag till det nu föreliggande Herdaminnet, kan det vara tillräckligt att
här påpeka de viktigaste. I främsta rummet hafva naturligen Upsala
och Hernösands domkapitelsarkiv varit föremål för mina undersökningar.
Deras protokollsserier röra sig själffallet i stor utsträckning om person¬
och sakförhållanden inom stiftet. Upsala äldre domkapitelshandlingar,
som nu förvaras i Landsarkivet på Upsala slott, begynna dock först år
1593 och äro till en början mycket bristfälligt förda. Dessutom förete de
en oersättlig lucka för tiden 1608—35 just för kon. Gustaf II Adolfs rege¬
ringstid, hvarefter de fortgå i oafbruten följd. Andra där förefintliga
dokument rörande de till Hernösands stift afsöndrade landskapen och
församlingarna ha gifvetvis också varit af intresse. Dock synes redan vid
ärkestiftets delning hufvudparten af de handlingar, som rörde de norr¬
ländska provinserna, öfverförts till Hernösand och sedermera vid de elds¬
vådor, hvilka drabbat staden, till öfvervägande delen gått förlorade.
Nyligen har emellertid en rest af oskadade handlingar hufvudsakligen från
tiden före 1647 återfunnits i Hernösand i väsentlig grad kompletterande
Upsala domkapitelsprotokoll och därför af stort värde.
Luckorna i Hernösands domkapitelsprotokoll för äldre tider äro än
större. Tvänne volymer, omfattande åren 1661—066 och 1693—96, utgöra
de enda, som återstå från 1600-talet, hvarefter en sammanhängande följd
vidtager år 1716.
Genom benägen förmedling af Upsala landsarkiv ha de särskilda
kyrkornas ministerialböcker i stor omfattning ställts till mitt förfogande,
och med tacksamhet erkänner jag vederbörande prästerskaps beredvillighet
att därtill lämna sin medverkan. För öfrigt har jag äfven i yngre år
tagit personlig kännedom om åtskilliga kyrkoarkiv på ort och ställe, sär¬
skildt i Jämtland, hvilket landskap jag i egenskap af Sederholms stipendiat
bereste år 1882.
Hvad beträffar de centrala arkiven jag har i Riksarkivet genomgått
dess pergamentsbref efter 1350, speciella delar af Riksregistraturen, skrif¬
velser från Upsala och Hernösands domkapitel, lappmarksdirektionens