Sida 12 [12]
OCR
x FORORD förhoppning att allmänheten äfven måtte moderera sina anspråk med hänsyn till de nu antydda omständigheterna. Det tillkommer mig nu att klargöra min ställning till föregångarne, i framsta rummet till Tunzeus. Den kan till dem alla korteligen anges som kritisk och kompletterande. Det är ej ett löst omdöme, då jag betecknar Tunzei handskrifna prästkrönika såsom ett förträffligt arbete, hälst i betraktande däraf, att han var den förste banbrytaren och att han i en aflägsen landsort utan omedelbar tillgång till officiella källor, under en tid med jämförelsevis outvecklade kommunikationer kunnat sammanbringa så mycket verkligt godt material, så långa sammanhängande prästserier, så många felfria data och riktiga kombinationer. Särskildt gäller detta för de tider, då kyrkoböcker varit honom och hans sagesmän till ledning. För äldre tider, där sådana förstklassiga källor saknades, fick han hålla sig till gamla skriftliga eller muntliga traditioner, anteckningar ur strödda handlingar i allmän eller enskild ägo, o. s. v. Dylika uppgifter kunna ju visserligen sammanställas och ordnas, men ju mer sporadiskt de förekomma, dess svagare blir den kronologiska ryggraden, som är den första betingelsen för all historia. För Tuneus liksom för flertalet forskare på hans tid voro Kammararkivets skatter antagligen okända, i alla händelser knappast åtkomliga. Dess tionde- och mantalslängder, lands-, jorde- och afkortningsböcker och andra handlingar från Norrland erbjuda ett nära nog outtömligt material af allra yppersta slag, som redan i och för sig ger fasthet i den historiska tidsföljden, hvarför det kan tjäna som kritisk måttstock för äldre uppgifter och på samma gång blifva en rik källa till fyllande af luckorna i det tidigare sakbeståndet. Särskildt socknarnas tiondelängder, som åtminstone sedan kon. Erik XIV:s tid plägat bevittnas af församlingarnas kyrkoherdar och bekräftas med deras sigill, bilda det själfskrifna primärmaterial, hvarur prästserierna kunna rekonstrueras. Genom granskning af de undersatta sigillen kan en kyrkoherdes förflyttning till annat pastorat med fullkomlig visshet ådagaläggas och personer med samma för- och farsnamn med säkerhet skiljas från hvarandra, hvilket annars har sina svårigheter för de tider, då familjenamn ej mera allmänt kommit i bruk. Allt detta skulle vara en jämförelsevis lätt, om ock tidsödande sak att fastställa, om nämligen serierna af tiondelängder vore fullständiga, men genom brand och vanvård hafva under århundradenas lopp ända från Gustaf I:s tid många stora luckor uppstått, till hvilkas fyllande annat, mindre lätt åtkomligt material måste uppsökas. Källorna för kännedomen om prästerskapet i Norrland under medeltiden flyta högst sparsamt. De utgöras af i original eller afskrifter bevarade bref, som tillhöra en och annan sockenkyrka eller ha hamnat i något
