OCR
FÖRORD TX radt exemplar af Grapes herdaminne. Om Gynther haft for afsikt att sjalf publicera dessa samlingar, hvilket ar mig obekant, kom den ej till utförande. Efter hans död såldes ifrågavarande volymer jämte hans öfriga värdefulla manuskript och böcker på bokauktion i Stockholm i jan. 1874 och inropades af garfvareålderman Jacob Westin samt kommo med dennes stora donation till Upsala Universitetsbibliotek, i hvars handskriftsamling de nu återfinnas under signeringen W 913—919. . Under åren 1876—77 utkommo trenne delar af Hernésands stifts historia och herdaminne’, utg. af f. d. pastorsadj. JACOB FREDRIK BIBERG (t i Hernésand 1890), en sonson till ofvannämnde lektor Isak Biberg. Farfaderns tidigare befattning med Tunzei Herdaminne hade förmodligen gifvit honom anledning och uppslag att söka komplettera detta och föra det framåt till sin tid, men den 4:de del, som skulle afsluta verket, utkom aldrig. 'Pastoraten äro upptagna i ordningsföljd. efter begynnelsebokstafven, hvarför behandlingen afstannar med bokstafven R. Handskrifna anteckningar till den sista otryckta delen förvaras i Hernösands domkapitels arkiv. Bibergs herdaminne har trots sitt ofullbordade skick länge fått tjäna som uppslagsverk, men dess bristfälligheter i öfrigt ha emellertid medfört, att man måst använda det med ganska stor försiktighet, och önskan att få det ersatt med ett bättre har vid flera tillfällen uttalats särskildt från håll, där intresse för saken legat närmast till hans, nämligen inom det norrländska prästerskapet, så vid prästmöten i Hernösand. För undertecknad, som nu vågat upptaga och fullfölja dessa föregångares arbeten, ha de här relaterade motigheterna varit af mer nedslående än uppmuntrande art. Hvad som förmått mig att, trots hunnen hög ålder och misströstan om att kunna bringa företaget till fullbordan, gripa mig an med slutredigeringen och utgifvandet af mina för 50 år sedan påbörjade samlingar i ämnet, var det generösa och vidhjärtade anbud, som min högt värderade vän och forne bibliotekschef d:r CLAES ANNERSTEDT för omkring ett år sedan ställde till mig, att garantera arbetets tryckning, såvidt det omedelbart sattes i gång. Jag skulle ha handlat orätt, om jag ej fattat denna varmt utsträckta hjälpande hand, och af maklighet eller fruktan för de ofullkomligheter, som vidlåda mitt arbete, lämnat detta gynnsamma tillfälle obegagnadt. Härtill knöt sig ock den tanken, att såvida detta erbjudande afslogs, samma historia, som träffat mina föregångares verk, komme att upprepas, nämligen att materialsamlingarna för framtiden blefve liggande osofrade till föga eller ingen nytta. Hallre då ta saken sådan den var och ställa anspråken på sig själf lägre, under 1 Recens. i tidskr. Framtiden, utg. af C. v. Bergen. Ny följd, I, 1877, s. 69.