att gifva en sammanfattande öfversikt af Hernösands stifts kyrk¬
liga förhållanden och prästerskap. Den förste, som grep sig an
med denna uppgift och i väsentlig grad lyckades genomföra den, var då¬
varande komministern i Anundsjö HANS JONSSON TUNZUS, död som kyrko¬
"herde i Grundsunda 1778. Uppmuntrad af superintendenten, sedermera
biskopen i Hernösand Olof Kiörning, hade han redan under sin komminister¬
tid i manuskript utarbetat en Prästkrönika eller Herdaminne, omfattande
biografiska uppgifter öfver ej blott pastoratens ordinarie prästerskap,
utan äfven samtliga lärare i stiftets skolor, alltifrån Hernösands kon¬
sistoriales intill lappmarkens skolmästare, regementspräster, brukspredi¬
kanter, m. fl. Detta arbete, fullbordadt 1766 och dediceradt till biskopen,
konsistoriet och stiftets klerus, utgör en tjock, handskrifven kvartvolym
om 893 sidor, som ännu ligger otryckt i Hernösands h. allm. läroverks
bibliotek, dit den öfverlämnades år 1861 efter att förut som en dyrbar
skatt stått under Hernösands domkapitels vård. En del tillägg och rät¬
telser, hufvudsakligen af biskop C. G. Nordins hand, hafva senare till¬
fogats. I arbetets vidlyftiga titel och företal antyder författaren, huru
han under mycken möda och genom kostsam brefväxling sammanbragt
materialet ur kyrkohandlingar, domböcker, disputationer, orationer,
akademi- och gymnasiimatriklar, släktregister, o. s. v. Prästserierna synas
dock i många fall stödja sig på de meddelanden och utdrag ur försam¬
lingarnas kyrkböcker, som insändes af hans samtida ämbetsbröder, hvilket
han äfven tacksamt omnämner vid deras biografier.
Detta om en ovanlig energi vittnande verk kom emellertid ej att
publiceras, enär tryckningskostnaderna afskräckte. Tunei arbete var
dock ingalunda förgäfves eller gagnlöst. Då direktören ABRAHAM HULPHERS
redan under Tunei lifstid började utgifningen af sina välkända Sämlingar
till en beskrifning öfver Norrland, kunde han med dennes medgifvande
i slutet af hvarje särskild landskapsbeskrifning bifoga ett kort samman¬