Sida 10 [10]
OCR
> ma i fom med köld fer fitt-fädernesland härjäs af: fender, utan aft fkynda till defs forfvar, är fjelf delssfiende; han yicker tvekan hos: det férminfkade antaletafdefs förbvarare , forfvagar den pariknade: forfvarsftyrkan 5 och uppmuntrar ‘djerfheten hos den >anfallande, : Så ärväfven förhållandet med Guds: rikes: tillväxt: Den fom icke fGrfamlarchan forfkingrar,. Hafderna® vittna derom, att mörkrets ;eröfringar härleda fin, framgång från sen öfverlägfen flyrka; och att fjelfva : fvagheten fegrar, .d& forfyarsyerken lemna ohevakade och: för. fyexslöfa, Vaktore, hvad lider natten?; } {varen/kanfke, och det med fkäl: natten är. framfaren och dagen. är, koms men, 9 Varer dock vakfamme alltid 3. vakfamme pi tis dens tecken , på det uppgingna’ ljufets egentliga eens tkaper, om det lyfer och värmer; eller, endaft: blindar och. forvillars. Men -framfér alt;\.latom ofs\vaka Ofver vara egna,‘hjertan, att\det. ljus, fom vi för. bundit-ofs att meddela vara derefter hungrande likar, icke- värder uti ofs' mörker, och lämnar mörkrets -fur: Re tillfälle att! vända 'om till fitt es Genom ett vist nit beftimjas Gade nikes “till. växt och förhärligas Guds ära. Lik ‘det’ ftilla regnet, fom uppfrifkar fértorkade och férbrinda nejder, gar den fromme Religionsvinnen, att, med” Guds ord; den Heliga Skrift, vattna och lifya den’ fSrtvinande och döende planteringen, och bereda fkördar för e€vigheten. Han talar liffens ord, Kärleksföll i fina bes fraffningar; med hjertats deltagande talar han yitc. kelfens' ord till’ den förhärdade, Angrens till den förs villade,
