OCR
20 w )0«( Oxwärde dem är. skånkt from för werldcnes bnrn, sont holla för den största kycka och förnnnh at fä fdrknnna männiikimordz at fä. bebeda seid cmellan jorqun Konnngar, cller fä wara mågtigePotew taters Ministrer och fänningehod«. Når trogne gären-e fä kanns Guds medhjelpare, och bclmvce wårdige, at fora nya Testa2Eor-Z:6i menrstne ämbete, fom rartfärdigher predikar ,e samt, wara : Cor. 4: I. staffare til Guds hemligber; få kunna de holla for en rinqa ring, at- blifkpa döznde af weelden och hatqdezaf den himmelfka L«T·12-42- Hnsbondens tjenstefolk, «hwaröfwer de ltkwål åro satxe Deras ämbete bar klarhet, mer ån det, som istenar upgrafwkjc warmerän iordnka stinttingebods, fom ieke hafwa ·sinlars wålfärd til ändamäl, icke »at efknekunna en andeltg och ewig frid , utan blott hwad iordene tzlhorey scke altid med, utan ofta emot Guds wilja, ordning och walbehng. Deras åmbetc bar kraft, som werkar IEVVs 16s 10s IsErrans werd genom« och mcd dem, efter wärtEwangelii innehold. Dem-Z ämbete har myndiqhet, störte ån werldenes barn wan tro, under Christi färahzords ansiorande och Guds dyrköpm örfamlings rege-ande. Des bar sakerhet empt worldenes trugfg at de nnder werldenes största hatande och förfdljande kunna wa-» ea ägare nf en himtzjelik ro och såkerhet i sina hiertan,· samt i wär Ps.92:14. Guds gest-day weist-am ändyck ondsknn ssulle göm deras werkd « "«— til en tåredaL s en himmelskqudren bar awrig tolt och wawer aldrig tvlandes, at hans trognc tienare blifwa lemnade tröstlöfe,eller deras plägare och föeföxiare oldnte.» Deruppä hafwe wi utaf Guds heliga ord, af nlla tiders F stotter, m af dngliga förfareni beten et öfwersiödqf fdrsäkrande loften, per och exempeL « Når Gnds Ordstjennre warda kallade akbecare i order :Tim.5:17.ochlärdomen, säntwisesperas förmpn fratn fyr werlden, sont arbetar i fåfångeli beten, i synden , ja ofta : dkefwulens merk. Matb«9-38-Wär Frälsaren jelfkallay dem arberare i sftzRrans fäd. Som en äkerman hat nldrtg hugneligare arbete, an dä han fäe « sysin med adens utsiiende och skötandez altfåkanen Christen ekhaß wa· tågne ammare götemäh än hä ban fest nena iHERrans plankermgsgärd. Der fann den beuge David-dersöre sade han: sali«gc äro de, soxn i dino hufe bo: en dag nci eina gärdar äe · härtre, än ehest rasende: jag wil hälre wakea dorena uri mins Gudo heite, än länge bo tm« de ogudukrigashyw Ps·84:5- 11·dom. J anAp.G.2o-28. « c