Sida 34 [34]
OCR
0 S lom Lycksele söcken: Raberg, Kroksjö, Brattfors, Lycksele kyrkdby, Umgransele, Kattisafvan, Bäcknäs, Hedlunda, Knaften, Liden, Wiänjaurbäck, Nyby, Flakaträsk, Wiänjaurträsk, Lomfors. ”Degerfors 'socken: Strycksele, Hjuken, Bo— jern, Degerfors kyrkoby, Tegsnäs, Högfälla, Bjurfors, Helsing— fors, Tväråträsk, Sjöbotten och Storsäfvarträsk. 5 Wiannis socken: ”Wiännäs kyrkoby, Jemteböle, Pengfors, Klintsjo, Nyby, Sunnanäå, Westanbäck, Bergnäs. Umeå socken: Grärsjö, Granön, Mickelsträsk, Skärträsk, Backlund, Granlund, Löflund, Westerlund, Norrland, Hjuksbäck,, Warmvattnet, Tafvelsjö, Hissjö, Degernäs, Robick och Innertafie. Säfvar socken: Säfvar kyrkoby, Gunissmark, Bullmark, Grafmark, Botsmark, Lillätjeln, Atrisk och Floda. ' Inom dessa byar har jag varit anlitad uti alla goromal som horer till en agronoms verksamhetsområde, och har jag under sommarens lopp utstakat dikningsplaner på öfver 2090 tid _ od— . lingsmark, mest myrmarker, afvägt och stakat afloppsgrafvarne .' för 4 sjösäkningar samt afvägt ‘och stakat 8 storre och mindre vattenledningar för silängar. å fl Glädjande nog, tyckes intresset för modernäringen mer ' och mer väckas hos allmogen äfven inom fjelltrakterna och synes detta bäst genom det stora begäret efter upplysningar till det— sammas förbättrande, som tydligen lägges i dagen vid besök i byarna. Annu har dock jordbruket i dessa bygder att kämpa mot manga svarigheter, mindre pa grund af det nordliga läget och den i vissa fall karga jordmånen, än i följd af den frostlän— dighet, som alstras af de vidsträckta kärr— och sumpmarkerna. Denna frostländighet minskas dock så småningom genom den fortgående . utdikningen af sanka marker, på samma gång som ' förut såsom värdelösa ansedda jordsträckor bringas till växtlighet. Åt detta håll riktar sig allt mer och mer den jordbru— kande befolkningbns uppmärksamhet och ett och annat hundratal in vinnues ihvarieg, ån förj enl högre kultur. Fort gar det. icke emedan jordegarfie sjelfva sakna kapital och statsunderstoden icke närmelsevis räcka för behofvet. Ett stort hinder for jord— brukets utveckling är den stora konkurrensen med trävaruhand—”
