Herr Ordföranden genmälde att det visserligen blefve
dyrt i början genom anläggningskostnaden, men sedan blefve
fattigvården sannolikt billigare.
Herr P. Nordström meddelade i egenskap af ord—
förande uti Umeå sockens fattigvårdsstyrelse huru fattigvården
inom denna kommun nu vore ordnad och kostnaderna derför.
Han trodde nog att fattiggårdars inrättande skulle medföra
gagn, men ansåg att kostnaderna för fattigvarden skulle
blifva dubbelt så : stora.> 2 i
Herr Kjellén ansåg fattiggårdar nödvändiga. ”Om
man skulle vinna något måste man äfven kosta på någoti början. :
Sannolikt blefve kostnaderna de första åren högre men efter 5 ä
19 år skulle det ovilkorligen blifva lägre. Det sätt hvarpafattig—
vården nu handhades vore endast ett sitt att uppfostra fattiga.
Herr Björklund trodde ej att det vore så väl bestäldt
med fattigvården och de fattigas utackordering inom Umeå
socken, som en del föregående talare påstått. Man borde
väl ej endast se på kostnaderna utan äfven betrakta saken
från moralisk och mensklig synpunkt. — I Nysätra hade sedan
lang tid tillbaka funnits en fattiggård, om. hvilken talaren
hade sig bekant att den på ett utmärkt sätt uppfyllde sitt
ändamål. Herr Björklund framhöll den bättre vård för ålder—
stigna m. fl. fördelar, som vid en fattiggård kunde beredas
än vid utackorderingar och ansag att Umeå sock(_én borde
göra försök med en fattiggard. $
Herr Kollberg papekade att fragan gdllde hela länet
och icke endast Umeå socken. Han: ville dela de fattiga
i två grupper, äldre verkligen orkeslösa och barnen. För
de äldre vore det nödvändigt att de inhystes der de kunde
erhålla full och lämplig vard. Barnens utackordering vore
det sorgligaste såsom nu skedde, största vigten vore att det