Sida 261 [261]
OCR
Ant. 260 Källa: Umeå univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevväxling att Han som ser till mitt svaga väsen ej öfverger mig i nöden! så Hjertlös varels som Fru Zeijpel är har jag ej trott skulle finnas Hon skriker och Hånar - och försmädar mig till Den Grad att jag kunnat bli vansinig - sa jag blifvit ond och trott mig kunnat falla DÖ, på stunden —- så jag måste förbjuda Henne min kammare - så öfver 14 dagar Hon ej fäck komma in 1 marg.: Och, Det har varit en blodig strid i min Sjal, ja - pa Himmel och afgrund - i fall jag fallit ett offer för Den Hjertlösas hånande Skrik och skratt. - Hahaha - med full hals att jag legat som på Peribunken säg det ej - jag har ej näns låtet Janne veta huru Denne furi plågat mig till till kropp och Själ - långt innan jag fäck slaget - har jag hort med innerlig förargelse, huru Hon och Systren som annars är bättre, jort narr af vår Älskade Theodor - som nedlåtit sig att Courtisera Hennes Syter Dotter Ämma Framström - och som äfven med Dem jort narr af Honom, som kunnat tro att det för Honom lönat mödan, fira Denna skatt - både om mig och Theodor, komme ej till dem åter. —- skrif snart till mig - men i fall jag da redan skulle hvila skrif utan skriften till vår Hederlige v Pastor O Korsen i Enåker - så Du då kan få åter ditt bref. Annu går jag uppe. Gud var med och Den arma Hanna. Skrif snart - Ditt bref till Söderhjelm är Skickat med Fjelsman bed Gud för Din stridande vän i lif och död. Nog vet Du jag ej näns skrifva till Janne en sådan Furie Hans Svärmor är.
