Page 251 [251]
OCR
n + DN 250 Källa: Umeå univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevväxling Fröken Uggla flyttade i höstas, väl för mig för Hennes stora döfhet ty nu mera kunde jag ej utan att aldeles förstöras skrika till Henne som jag måst göra —- men tomt och öde vara ensam -—- i bland har jag dock haft - än den ena och andra som varit goda delat min ensamhet, Nu för närvarande en Fröken SodenStjerna från Jirlåsa som nu ar har en tid - annu har jag ej kunnat fA nagon inacordering till mig så gärna jag det önskat. - I sala är nu dock en Professor Svanbergs Syster som Han betalar före - som jag vist kurde få men ser Du Hon är en SupLulla - skall först hvarje morgon hafva tillika med sitt Kaffe 1 qvarter Bränvin som då förters - och Sedan - en aptits Sup vid Frukkst, middag och qväll. - Hvad nöje skall en sådan kunna skänka mig? - jag torde göra bäst att afsäga mig denna Dam. Wår Älskade Ulla Söderhielm dog 14 dagar före Jul, till en stor forlust for mig! - - Nu sA mycket om Din gamla Wan. Jag Hade bref for en liten tid sedan fran Östersund, från både Fredrica och Sophie De mådde väl alla dar Gud i laf - och skrefvo att Ni äfven i Umeå alla hade hälsan, som är vist den största Guds Gåfva. - Och att Albert hade uppnått Faders namnet - ja - måtte det blifva till både Hans och Hans hulda makas innerliga sällhet och Ålders glädje! Men alt sedan Han blef Gift har ej Hans gamla Moster fådt en rad från Honom - och tyst är äfven Theodor som en fisk! - Den rara Gossen af Honom får vi en utmärkt glädje och Ära! måtte Han bara ej läsa sig förstörd. - Göran Fants har 2-ne små Rara Barn Gud gifve De tilltogo i alt godt till glädje och trefnad för oss alla! i Synnerhet att älska Gud och hafva Honom för ögon och i hjerta i alla sina lifs dagar. - De De andra båda Fantarne har inga Barn - sedan Janne förlorade sin lilla Flick som var så lycklig och fäck Himmels sällhet - mot Jordlifvets skiftande Solljus och skugga - val Henne! Huru mår Din lille Herlog, och Lydia? - huru gamla aro De ser Du jag mins ingenting mera i lifvet. Nå, en Yngklig händelse nämde Göran Fant då De voro goda voro här i slutet af häljen som rörde mitt hjerta nära, att Harald Löfstedt kGrt i gel sig! - Ack, Gud vare Hans arma Själ nådig!
