Page 38 [38]
S.
37
Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv
Johan Anders Linders brevvaxling
H-g d. 11 Maij 1840
Då Du Älskade Broder endast fäster Dit Öga pa Dato - da be¬
höfver jag ej saga Dig mera Hvad som denna dagen, Ar hufvud
ämnet för wåra känslor tankar och Samtal! - äfven Du delar dem
med oss - wi utgör nu mera i denna sak et Helt - Den Oförgetliga
- den Hulda Har - fordom nu - och i framtiden samman länkat wår
wanskap - att den ej kan s6ndras - med mindre äfven Hon skulle
glömmas - och åt minståne är Hon här för evigt den samma. Jag
har nyss emotagit Dit välkomna wänskapsfulla bref och får af
Hela Hjertat tacka Dig där före. ¬
d. 12/ Ett år i Dag! Ack! Hvad förjdade wi oss icke då på
hvar sit Håll - Wåra tankar möttes - Wåra böner för Er sällhet
uppstego gemensamt till Kärlekens Fader för Ert väl - och Huru
önskade icke då Louise och jag att vara i Er krets! Osedda om¬
svafvade wi Eder - Huru olik är ej - Schenen i dag i det älskade
Ume! - låt ej tanken dröja vid det närvarande - Nej låt oss
först Höja vår blick dit upp öfver molnen —- upp i den ljusa
klara Himmelen - låt oss där uppsöka vår
Forklarade Wan - tenk om Hennes Sällhet - låt Den ej störas af
Jordens smärta - Frid vare Dig Du goda i de ljusa rymderna wist
nedblickar Du med välsignelse på alla Dina qvarlämnade wänner ¬
och i denna stund dock ömmast på Din make - som säkert nu gör
en wallfart till Den älskande grafven - och kanske då ned sår
På Eder 26 Bröllopsdag några frön från Din födelse ort Från
Söderns ljufvare luft strek från Hennes wän - för att där på
den Älskades grift härligt blomstra! - ja - för 26 ar sedan ¬
mins jag - då var ej våra känslor - gemensamma - i Hannas Hjerta
voro många känslor - för min Bästa Wän Frugtan - och Hopp - och
för mig nedgeck lifvets glädje Sol. - Min Wän skulle fara - för
altid från mitt Huldas trogna Hjerta - bort - långt bort i
främmande Land Och ingen ömmade Min förlust - då hade Ni Er
fröjd - jag Min Saknad! - - och om Jag dock kunnat med så ljus
blick kunnat inträngt i framtiden - att sett Er så lyckliga Ni
värkeligen blefvo det - då Har ändå Hanna varit nöjd - att en¬
sam känna skilsmässans qval. - - De äro nu förbi dessa ar Er
Jordiska sällhet sluten - men äfven nu Är Du mycket lyckligare
än Hanna - Hoppets Och Återseendets Sällhet är det ankare som
Wi har gemensamt - men Du har dessutom: Edra Barn, som. borde