Sida 20 [20]
OCR
S.2 19 KALLA: Umea univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevväxling H=-g d. 8 Mars 1840 Dyraste Broder! matte Den HemGonnas Anda omsvaéfva oss och Sprida tröst och lugna de oroliga Hjertan. Tack af hela min själ för Dit sista Kära besök, det kom hem hit med sama bud: som mit gick af till dig - jag är så inquiette innan Du hinder få den så kan Du tro mig vara den otacksamaste På Jorden och din Kallaste Wan! - och kan ingen utom Dina kära Hulda Barn lifligare dela Din Smärta än Din gamla Hanna! - Gud! Hvilken vän har Hon ej mistat! - - - Jag hisnar och Drar efter andan vid tanken dar pa - ja, Huru gerna ville jag icke anse det som En Ryslig Dröm men då står ju den Jernhårda obevekliga värkligheten för Min Syn = och Smärtan vill qväfva min Andedräckt - Endast Du och Dina Barn kunna lindra Min Smärta! Mina tårar blandas med Dina - Och Grafven är mit enda Hopp! - Du! Min Alsk. vän kan väl vara mit Wittne - att Mina tårar äro rättvisa - och att få här på Jorden har egt en sådan vän jag Äfven jag har nu läst och blädrat i de Dyrbara Minnena efter Henne - och då tycker jag det är omöjligt att Hon kan vara hängången - och ingenting kan då lugna mig mera än då jag läser något som hänsyftar bortom grafven och återseendet —- jag bar ju äfven Denna Dyrbara pant af Herrens,ja - äfven Din trogna wänskap - om Återseendet - nu uti Evigheten - men Gudar vet om ej Åren - och Ställningar och förhållanden kallnat Hennes Hjerta för Din arma Hanna! - eller skall jag då wi åter mötas finna Min Ungdomliga Wän åter, mig så tillgifven som i våra Rosen år Då Du lärde känna Henne - och vant Hennes Hjerta? - Hvad säger Du om Det Min Älskade Broder? - lika varmt klappar mit Hjerta för Henne ja, jag känner det nu med Dubbel styrka. - Ack, hvad jag nu hade mycket att orda åt Henne - ja hvad talar vid Henne men svaren —- - - svaren De ute blir. - - - men går an så länge Du kan Svara, Ni voro ju et! - - - och Du kände Henne nu så väl - som jag i vår ungdom. Nu hade jag så mycket orda om —- Det gläder mig Dock att Du ämnar utgifva Hennes arbeten - men huru skall jag veta hvad Du har - och Hvad som möjeligen skulle kunna finnas här som Wore i Dina händer - det är säkert mer än litet - om ej - några verser i bref - som aro mycket enteresanta - och som wore vist min Stalthet, och min fréjd Om De finge införas - men huru skall
