12
Källa: Umeå univ. Forskningsarkiv
Johan Anders Linders brevväxling
så i gålf - där låg jag som Död - så de trodde alla det var
slut - men sedan fack jag sans då jag var in i et annat rum ¬
i brist på någon annan Blodsutgutelse Skar
Bedoir 6 a 7 hal pa kulorna - och sedan med Baddningar - och
Droppars intagning etc - dagen dar på var alla god följde mig
hem och satte 6 BlodIglar som Drog rysligt - det lyckligt - och
Laxatif etc - så jag låg ganska eländig öfver De båda smärtans
dagar ni hade - men ej mellan lakan - Ack, ej kunde jag da ana
hvad som Da var hos Eder! - —- ~ mit hufvud led mycke där af ¬
Minne - Syn - och Hörsel —- alt har tagit skada - om Du vet
hvilken värk 6fver Hjessan - sa jag viste ej da Sorge Posten kom
Hvilken Smärta brände mäst i Hufvud - eller Hjertat. - det första
har dock mycket - förlåt trots - Tack söta Du för Noterna - och
Hennes sista Dyra Arbete - Wad De var härligt, intagande och
Sköna! - äfven Tack Du gode för Den lilla Sköna Kistan - Och
aldrig aldrig kan jag tacka Dig till fyllest för att mina Etter¬
neller fäck följa Wår Wän. skada att vi ej fäck se Graf-Koret ¬
Men Min Baste Wan - Tacksägelsen - har vi Ej fådt - men har wår
älskade Theodor Honnom då får vi alt den framledes. ¬
Nog må Du veta, att jag hade det af Edra bref Det sköna heliga
förtroendet. - Du kan väl äfven minnas huru det stundom knep
till då det blef alvare af att jag skulle mista Henne och Hon
ibland höll jag så mycket af Dig - ibland var jag ond på Dig,
som skulle borttaga hela min Glädje och Stålthet. - men intet
halp! - jag var som De kaprisfulla Barnen - Och hvad har Hon
Den goda Engeln ej
Mången gång lidit af, att jag ville vara Henne lika nara i Hjert¬
at som man och Barn! - jag Orimliga - O, att jag skulle smärta
Henne Med dessa galenskaper - var ej min Lott i det adla Hjertat
Stor nog! ¬
Men Hon förlät och Älskade mig ändå, ty Hon wiste att Hon var
den första i detta Svärmande Hjerta. - Ack, hvad jag och Louise
grublat på Eder nu, och om det stode i min magt att gifva goda
råd - Nog känner Du att om det rörde mig Själf vore det, det
samma - Emedlertid får jag ju tala till Dig som en Älskad Broder
- och Du är mig så huld, att Du vet - Det går från Hjertat ¬
då går det åter till Hjertat ty nu är Hon borta - och nu har
Du och De Dina intagit Hennes rätt Hos Din Syster Hanna. - i