Sida 8 [8]
OCR
Källa: Umeå univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevväxling. Herr Pastor A: Linder Umea. Dyre lidande Wan! Ju mera det klarnar för min blick, att Hon - War Stalthet och Fröjd! är borta ju djupare drar jag efter andan - dess Hetare bränner smärtan i Hufvud och Hjerta! - alt sedan den olyckliga dagen ar Din wan fridlös - om jag med mit svaga hufvud - för en stund glömmer wår Smärtas ordsak - så börjar det brina kring Hjertat - jag blir så djupt Vemodig - och vet ej hvar öfver jag sansar mig åter ~ och det svindlar fOr min Hjerna - och si - det klarnar åter för min Blick - tårar Öfver sköjler åter de bleknade Kinderna - och jag känner åter Wår Oärsätteliga förlust! - Har sitter jag nu - och blott längtar efter föreningens sarliga timmar - - - till dess, kan ej mera någon sann Glädje fylla detta bristande Hjerta! Nu Nu kan ingenting äga värde mera än få tala till Dig - Om Wår Själs höga skatt! — Du Och Dina Alsklingar - Ni känner med mig förlusten ni —- endast från Eder längtar jag efter bref Hörde Hon ej en Hälsning - muntlig - eller skriftlig för sin lidande Wan? - Hennes sköna Själ skulle nödvändigt veta Hvad jag skulle kunna! - Har ligger nu ~ den Dyrbara 37-åriga Brefvaxlingen framför mig - Hvar rad Har godt fran en Engels-penna - ja Da Ni far Lagga mit Stoft (hvarf6re kan det ej komma vid Hennes sida) i mullen - då skall Dessa Wänskapens offer bli Din Egendom jag nedlägger dem Då till Dig - öfvertygad - att Du som Har den sista Hälften - förtjenar äfven De Dugliga - De förtrefliga men gå i genom Dem Du har - och galra ur - sa endast Dit öga får se Dem - eller försägla dem - och skrif - att efter Din Död skall det Paquetet kastas i lågorna - eller om jag öfverlefver Dig - om äfven den smärtan är mig åter - att De sänds till mig. - De äro Ej Skrifna för något annat öga - än Den Engelens som kände hvar vinkel i detta Hjerta Och med alla mina fel och brister - och galenskaper, Älskade mig ändå. - de äro ej skrifna med eftertanke utan tenkta på paperet. Och då det var till Henne och nu hvilar i Dit sköte - vill Du väl ej att jag, det vidrigaste jag kan säga skall blifva en narr för en efter verld - då jag hade
