Sida 76 [76]
OCR
s.4 75 Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevvaxling aptit. Crefvinnan var försedd med bärsaft hvaraf hon gjorde lemonad, och jag framtog mitt förråd av näsdukar. Sednare blef jag bjuden af Hr. v. Reis, lemonad med bakelser m.m. samt en tallrik päron - men njöt föga deraf. Jag hade hälldre ätit en portion halländsk sill - och det beställde och fick jag mig äfven. * Ljungberg gjorde oss sällskap till Sundsvall och bidrog till munterheten ombord. Med en kikare avskiljde vi Svartvik som såg ganska täckt, ehuru dystert ut på afstånd. Jag räknade att vid varfvet lågo minst 5 skepp. kl. var 8 då vi sågo Sundsvall. Der var oss till mötes Fru Dalhberg med hästar och vagn. Wart första besök i staden var på * . Der blefvo vi gästfritt och * vänskapligt inbjudna och emottagna af Fru Engqvist, hos hvarest jag köpte hallon för 12 sk. kannan, som jag ämnade göra bärsaft af. Efter 1 1/4 mils resa kommo vi till Fahnbyn der vi måste vänta nära twenne timmar på hästar. Under tiden hade det börjat regna så att resan under det 2 mils långa hållet till { Garde] var mindre angenäm. Af en sak Ofverraskades jag dock. När vi hade rest ungefär en mil fran Fahnbyn och kommo opp pa en backe, fingo vi i sigt ett ytterst täckt landstalle, med en smakfull hvitmalad villa uti en tat lund af tall och bjork vid stranden af en vacker sjö. Stället förtjuste mig på det högsta. Det hade namn af Linehäll. På min frågan hvem som bodde der, fick jag till min öfverraskning veta, att det var LOjnant. Grundahl, gift med en af mina Wästmanlands bekanta, Fröken Rotlieb. Jag blef straxt frestad att göra en kort på helsning, hvilket ock skedde. Wi kände knapt igen hvaran, Fru Grundahl hade åldrats och blifvit blek. Hon egde tvenne barn. Endast några minuter dröjde vi der, och fortsatte vår resa till Gärde, dit vi kommo i så god tid på afton, att vi efter uträkning skulle hafva hunnit quällsdags till wårt hem, dit vi hade endast 1 1/2 mil quar. Men der måste vi vänta till midnatten på hästar, och på köpet började himlen öppna sig till förfärliga stört skurar, så att vi voro tvungna stanna öfver natten, tillika med flera resande som mötte samma öde. Följande morgon var vacker, solen. sken varmt men luften var ändå kall. Jag njöt i stora tag af naturens täcka vuer. Böndernas sätt att bygga är här sämre än i Westerbotten. Deras hus * Otydligt i originalet/BG
