Hoppa till huvudinnehåll
mobile

Digitala samlingar

  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen
Logga inRegistrera
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Förhandsgranska
anl_000022/0000

Korrespondens. Brev från dottern Fredrica Göthilda och svärsonen Georg Palmqvist. Även brev till Fredrica Christina och Carolina Ulrica Dyhr-Bexelius från ovannämnda. (Renskrift)

  • Förhandsgranska
  • PDF
  • Visa metadata
  • Visa direktlänk
Upphov
Linder, Johan Anders
Antal sidor
216
Samling
Komminister Johan Anders Linders arkiv
anl_000022/0048
  • Volymöversikt
  • Sida
  • Text
  • Metadata
Sida 49 [49]
  • Förhandsgranska
  • Visa direktlänk
  • JPG
  • TIFF
  • Föreg
  • Nästa
anl_000022/0048

OCR

s.1 s.2 48 Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevvaxling Sala d. 9 Sept. 1841 Min alskade Pappa! Jag skref ett brev för 8:ta dagar sedan som vist blifvit afskickat, men Moster Hanna hade laft skrifva med, men brefvet kom ej. Emedlertid har jag nu erhallit Pappas sista karkomna bref. Jag kan icke nog tacka Pappa som är sa god och skrifver sa ofta. Om det fordras spetsar eller ej, till kragen kan ej Tante bestämma förr än vi fa något, modernt mönster från Stockholm. Jag har rådgjort med Amalia, och vi hafva nu beslutit att jag gör åt Moster Hanna en brauche af hår, som ej går så mycket guld till, Den föreställer en orm som slingrar sig i en valknut kring en dufva eller hvad guldet kommer att föreställa. Äfven det samma åt Lady; ty till en slinga går det mycket hår. Jag tviflar nog ändå att det ej räcker till en åt Pappa utan blandning. Jag är så glad att Pappa tillåter mig detta, för hvilket jag ödmjukast tackar. Jag kan ej annat än bekänna rikligt för Pappa hela förhållandet afseende tyskan. Sedan jag skrifvit, och afskickat Pappas bref, var jag ej alenast ängslig öfver den tillämnade bekännelsen för Tante och Amalia, angående Pappas önskan; utan äfven för det jag skrifvit till Pappa att jag tvekat att uppfylla en önskan af Pappa, som alltid borde vara mig helig. Jag tänkte att Pappa måste finna mig mycket tadelvärd. En afton kom jag då så långt att jag sade åt Amalia att jag hade något att säga henne och Tante, men som jag var så barnslig att frugta för. Hon frågade mig; men jag kunde ej svara då emedan vi blefvo hindrade. Emedlertid hade hon nämt detta åt Tante som en annan afton inkallade mig, och frågade godhetsfullt hvad jag hade på hjertat som var mig så svårt att omtala; om det var något farligt e.t.c. Då sade jag henne allt äfven att jag skrifvit till Pappa om detta, utan att hafva meddelat Tante det Pappa bedt mig om. Hon gjorde mig en mild förebråelse men sade att hon var säker om att Pappa skulle tillåta mig fortfara med tyskan, sedan Pappa blifvit underrättad det ej tar bort tid för franskan, och att det roar mig. Jag blef då tillfredställd, och ännu mera sedan jag erhöll Pappa bref, och funnit huru god och öfverseende Pappa är.

Sidmetadata - Fysisk

Sidmetadata - Logisk

Image Metadata

Bredd på bild
3309 px
Höjd på bild
4677 px
Upplösning på bild
400 px/inch
Ursprunglig filstorlek
1.9 MB
Direktlänk till jpg
anl_000022/0048.jpg
Direktlänk till ocr
anl_000022/0048.ocr

Länkar

  • Umeå universitetsbibliotek
  • Tryckt & otryckt (blogg)
  • -
  • Digital plattform från TREVENTUS

Kontakt

  • Umeå universitetsbibliotek
  • 901 74 Umeå
  • Tel: 090-786 56 93
  • Kontakta oss

Digitala samlingar

Logga inRegistrera

Användarinloggning

Jag har glömt mitt lösenord
  • Sök
  • Samlingar
Svenskasv
  • Englishen