Sida 37 [37]
OCR
S. Ss. 36 Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevvaxling Hanöberg d:4 augusti 1841 Min goda älskade Pappa! Hjertligen och ödmjukast tackar jag Pappa för dess kärkomna bref. Jag har redan låtit en ung Hedin skrifva af Prumes mellan colie originalet fick jag ej länge behålla. Ack! tack söta Pappa som var god och skickade noter och handdukar etc, som likväl icke ännu kommit fram. Tante har sagt flera gånger att jag får vara öfver den tid jag nu är här. Barons ha varit 14 dagar på Fallet, samt haft främmande af Tantes svåger och syster, innan deras resa dit; således är jag ännu quar hos mina Mostrar, som äro så goda och vilja ha mig hos sig. - Blott få dar återstå nu. Ack så vacket det måtte vara nu der hemma, ack hvad det skall bli roligt att komma hem! Moster har talat om att Pappa upprest Mammas graf-vård jag föreställer mig huru vacker den skall vara. Jag undrar huru kärleksblomman ser ut som växer på Mammas graf? I söndags gick jag med Moster till Skrift här i Enåker, jag tänkte då äfven på Pappa; Men i allmänhet tror jag att jag knapt lefver en timme här utan att tänka på Pappa och hemmet. Johannadagen ville jag ställa till en lustbarhet eller ett litet nöje åt moster. Då kom jag ihåg att vi en gång spelt en liten prolog åt Professorn, som Mamma skref - den försökte jag att någorlunda i minnet repetera och uppskrifva. Moster Louise skref äfven på vers litet, neml: spådomen. Om Pappa Påminner sig så agerade Östling Frun som spådde för Prosten, Proffessorskan målaren och jag svägerskan. Nu var jag Frun, och en Mamsell Sellberg som är hos Patron Söderhjelms, och Mag: Borgenson de 2 andras Moster var road af detta, och äfven hennes fremmande, från Enåkerbyn samt Ingbo, tycktes vara det. Å prospos, Jag kan helsa Pappa så mycket ifrån kapten Everlund som nästan alltid frågar efter Pappa. d. 5 - Aftonen är nu så mild, det är så stilla och lungt kommen ifrån några små bestyr åt Moster, ärtplockning och Beredning e.t.c. sätter jag mig att få åter tala med Pappa. Ack vore jag nu öfverflyttad till hemmet skulle jag sittande i Pappas knä, pussa och klappa Pappa, och vara så lycklig - ack, hvilken stund af sällhet och fröjd, att återse Pappa samt äfven Sophie, albert och mina närmaste vänner, jag tänker så
