OCR Output

Ss

S

3

33
Källa: Umeå univ. Forskningsarkiv

Johan Anders Linders brevväxling

Hanöberg d. 11 Juli 1841
Min Goda älskade Pappa!

Med högsta glädje och öfverraskning emottog jag Pappas sista
bref af den 26 Junii för hvilket jag tackar Pappa innerligen. Wåra
bref möttes troligen. Den sista tiden jag var i stan hade jag så
mycket att läsa och skrifva e.t.c. så att jag fann det häst att
uppskjuta tills jag här på Hanöberg kunde utan brådska få skrifva
hem. Jag är ledsen att jag kom att bedja Pappa om ett års vistel¬
se till här; ack, goda Pappa! missförstå mig ej, tro icke att det
var af otacksamhet, nej mitt hjerta känner nog hvad jag är min
Pappa skyldig, och är nöjd med hvad som sker antingen jag ej stan¬
nar eller blifver quar. Af mitt bref ser Pappa att jag ej glömt
Pappas commission, som jag nu riktigt skall uträtta. Tack goda
Pappa! som sände den Kära pense'en fran Mammas graf den jag all¬
tid vill förvara. Jag kan ej utan förtjusning, och icke utan litet
hemlängtan
tänka på det vackra och allt mer och mer förskönande hemmet, som
väl redan är ett Eden.

Det var ej som Pappa förmodat Grefvinnan Schverin i Sala, utan
Grefv.nan Söderhjelm som tillika med sin man bad helsa Pappa.
Pappa hade missförstått mig eller jag skrifvit rusande, det heter:

Prumes mellancolie, det är ett stycke för sig. Alphyddan innehåller

11 styckna. Nu har jag nyss lärt mig ett thema ur norma som är så
förtjusande vackert, min egen favorit. Norma är mycket svår jag
vet ej om jag någonsin kan lära den, likväl skall jag bedja Tante
att få lära mig något af det lättaste. De etuder som jag nämde,
fick jag af Pappa en jul, öfningstycken af Carl Czerny. På mina
lediga stunder spelar jag ofta ut känslans stunder, det är då så
ljuft.

Sista veckan jag var i stan voro vi bjudna samteliga mitt herr¬
skap och jag till Most: Ålström, hon har så trefligt. Most: bad
mig då helsa till Pappa. I Sophies bref har jag redan berättat min
Målnebo fort med Moster. Ej vet jag om jag då i regnvädret blef
kall, men jag blef få dagar derefter besvärad af tandvärk i samma
eviga tand, värken i hufvudet var högst obetydlig, men tandplå¬
gorna desto plågsammare och ihärdigare, jag tog genast 4 iglar bak¬
om örat; redan natten efter

var vänstra kindbenet så svullit att jag med möda kunde äta något