OCR Output

SS.

2

25
Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv

Johan Anders Linders brevväxling

Sala d. 28 Mars 1841. Söndag
Min Hulde Gode Fader!

Hur skall jag nog kunna tacka Pappa för dess kärkomna bref! ¬
Efter som Master skref nu, kom jag att så fort besvara det. Ack
jag inser med tacksamhet Pappas oändliga faderliga huldhet och
omtanke, för mig, min högsta önskan jag har är, att kunna glädja
Pappa, o, om det vore min lått, hur lycklig skulle jag icke vara.
Jag arbetar och beflitar mig att hinna så långt som möjligt, uti
musik och franska, men frugtar ständigt att jag skall, vid laro¬
tidens slut här, kunna mindre än Pappa väntar. Det förvånade miq
huru jag kunde, så rakt stridande emot mina tankar och känslor,
som mot dess riktighet säga, att jag någonsin funnit Löjt.. R.
interessent, om jag kan hända mente Klingv. skulle det vara sano¬
likare, ehuru jag ifall jag tänkt någit, ej skrifvit att han,
heller interresserade mig, ty aldrig har ännu någon yngling gjort
det. Om jag är oerfaren, och om jag är svag så är Gud starkare,
och då skall jag med hans hjelp ej bedragas af någon lysande yta
Ack, Mamma gick bort då jag mäst behöfde henne, vid mitt inträde
i den stora förföriska verlden men jag hoppas att hon skall oppe
hos Gud skyddande följa, - bedja för mig.

Det gjorde mig mycket ont att Pappa skulle för mitt dröjsmål
skull vara orolig öfver mig, om min helsa som varit god hela ti¬
den. Det är temligen friskt här i Sala, här gå inga smittsamma
sjukdomar. Nu börjar det blifva vår allt hvad det hinner, och tina,
på gatorna är det ett grufligt slask, som det varit nu hela tiden.
Lärkan har redan låtit höra sig i skogen.

Jag spelar nu dagligen ut Alphyddan, och nyss har jag börjat
Pryms mellancolie, nyss utkomna, hvilket senare är långt och
blir derföre ganska mycket arbete att öfva in. För öfrigt har
jag spelt a quatre mains med Tante hvilket hon finner nyttigt
för lakten. Den slags musiken är nu mycket modern och gällande,
men om det är emot Pappas vilja, vill jag vist intet lära mig
mycket af den. Det finnes mycken skön musik i bland dessa, nya.
Känslans stunder spelar jag ofta för mig sjelf, en afton satt

jag vid klaveret och spelade och sjöng mammas sista verser,

Quällsro, Tante och Amalia voro inne och blefvo rörda till tårar,

af Mammas ord och Pappas musik. En annan gång då det var litet

främmande här, bad Tante mig spela den på piano och sjöng sjelf