Page 17 [17]
5.1
S.2
16
Källa: Umea univ. Forskningsarkiv
Johan Anders Linders brevväxling
Sala den 14 Novemb. 1840
Min älskade Far!
Huru outsägligt roligt, ar det inte, att fa skrifva till hemmet,
att få samtala med min Far, dubbelt roligare är det ändå att få
bref, än att skrifva. Jag har med alldra största glädje erhållit
Pappas båda bref, och Sofis. Jag tackar Pappa af hela mitt hjerta
derför. Jag kan nu underrätta Pappa att jag trifs ganska bra.
Baron och Friherrinnan äro mycket hyggliga och vänskapsfulla.
Tante (så har redan Friherrinan redan tillåtit mig säga) omfattas
mig med mycken godhet. Deras äldsta dotter är en mycket söt och
okonstlad flicka, för hvilken jag fattat mycken tillgifvenhet och
vänskap. Hon är så god emot mig, Ama¬
lia, så heter hon: hennes Syster Marie Louise, är blott 1 år yngre
än Sofi, hon är också en god och älskvärd Flicka. Ehuru väl jag
än trifs tänker jag ofta med saknadens tårar på hemmet och foster¬
landet. Apropos, ack! Hvad det skulle wara interessent om man
här kunde få tidningar ifrån Umeå efter det nu kommit en tryckare
dit. Några af Mammas verser skall Moster Hanna med det firsta
skicka, i händelse Pappa snart gifver ut Hennes arbeten, ack! hvad
jag längtar till dess.
Musik, ritning, och fransyska, historein, och räkning, har jag
börjat med, och litet klumpsöm. Onsdagar och Lördagar skola vi
få lexioner, med Geografein. Cuitarre skall jag få lära mig af
Amlalia. Efter ljul blir det början med Tyskan. Min pansion blef
helt oförmodadt afbryten men jag är nu här igen. Resans
obehagliga följder kommo dock, jag fick igen min migrain, och
det häftigare och långt wärre än den, der hemma. Jag nyttjade ig¬
lar men mer än 2 togo ej fast, jag tror ej de gjorde någon mån.
Efter som det fortfor och, jag ingen ting kunde uträtta oaktat
mina ifrigaste bemödanden tog jag det beslutet att fara till mina
Goda Mostrar på Hannöberg. Tante beviljade det genast så snart,
jag med tårar, bad henne derom, hon förklarade tillika att intet
skulle betalas under den tid jag war borta, war icke det *
Mostrarna emotogo mig med moderlig ömhet och jag blef snart åter¬
stäld der, sedan jag först haft litet Feber, och kanske början
till frossa! allt är nu lyckligt förbi, och jag hoppas då jag är
så försigtig som möjligt att jag hädanefter får wara frisk. jemt
*Otydligt i originalet/EE