OCR
S.2 5.5 s.6 Kalla: Umea univ. Forskningsarkiv Johan Anders Linders brevväxling Degerf. d. 14 mars 1840. Hulde Pappa! Åter nu har jag att tacka min Pappa för så mycken faderlig gohet och Gmhet; att jag fick heta Fanny var mig kärt jag blef så glad der öfver; för några år sedan, bad jag Mamma att få heta Fanny, då sade hon "när du blir större, och om du blir god och bedskelig", och något mera sade hon ock, Gud låte mia nu förtjena det. I förrgår aftons voro vi hos Sundlings der vi drucko kaffe och åto pankakor. Pastor Löf, kom dit sedan han slutat med läsarbarnen, Madam Sundling är mycket välvillig, munter och pratsam. Den minsta flickan var så vacker, hon är helt liten, det roade mig att bära henne, och hon var alldeles tyst och snäll, fast intet hos alla. Moster B. gick hem litet förut, men jag och de andra stannade quar. När det började bli mörkt gingo vi, i stället att gå hem, ett stycke längre, till Christineborg. Stjernklart och vackert månsken var det, och i andledning deraf, roade det oss att vara ute en stund, och vi sjöngo litet (Emmas stjerna) och (månen vandrar på himlen blå). Månen hade vi mitt fram för oss, jag såg på den, ty jag tyckte den var så vacker, och under det jag såg, föll mig i tankarna, ugefär så här, I afton lyser månen så klar och skön På Jesus jag hoppas, Till honom jag sänder min bön. Månen blickar till oss och ser Hon skadar oss och ler. Det var halt, men Pastorn ledde mig, och de andra hvarandra. När vi kommo hem fingo vi brefven och paketet, då blefvo vi sa lyckliga så. Tacka gode Pappa, fiir de vackra banden som nu pryda förklä't samt för det öfriga Pappa skickade. Hvad jag nämnde om Sofi Burman var i andledning af att Albert sade att han funderat på Sophie Burman ifran Calix Cousine till Sofi B. har, att hon skulle komma till oss, jag frågade Nenne hvad hon trodde så sade hon att hon,