8/8 49.
Goda Pappa!
Det War en stor frestelse att se Frithiof Grafström resa hem,
och ej kunna göra honom sällskap. Jag hade dock denna gång inga
yttre band, som quarhöllo mig; men väl inre förpligtelser, som
voro så mycket starkare. Likväl kan jag ej neka, at jag tyckte
mig göra en uppoffring. Men kan denna sommare med sina ensliga
studier på
ett eller annat sätt bestämmande ingripa i min ställning, så
skall jag anse denna försakelse rikligen wedergälld.
Jag hade i förrgår det stora nöjet att genom en ung landsman,
som anlände från Östersund, få bref från Fredrika. I detta bref
sänder hon mig äfwen en liten alltför näpen profil af sin dotter,
den lilla Helene. Det war sannerligen en liten bra kär presént.
Hvad det wore roligt, om jag hade några dylika små profiler af
de små syskonen
och brorsbarnen derhemma. Har ej Albert någongång gjort några
sådana små utkast?
Från Sophie hade jag nu blott en helsning, emedan hon hade
gått ut åt landet i sällskap med en af sina bekanta, för att
röra på sig under sin brunnsdrickning. Allesammen mådde de nu
emedlertid väl.
Genom Frithiof Grafström hör jag, att Pappa gjort ett särdeles
intressant poetiskt fynd i den hittils så okända Lappska sago¬
werlden. Han tror sig ock kunna säga, att stycket eger ett verk¬
ligt poe¬
tiskt wärde. Sjelfwa det wackra namnet retar redan nyfikenheten.
Och på detta har nu Pappa i tysthet arbetat hela tiden? Jag läng¬
tar sannerligen bra mycket att få närmare känna det.
Jag undrar, om deruppe väderleken varit så regnig, som här. Wi
ha i dag till och med haft åska, ehuru utan föregående wärma.
- Sophie Fant är nu här och convaliecerar efter en gastrica Centa.
Lef väl Bästa Pappa, helsa Mamma och Syskonen hjertligen från
allas Er