Sida 38 [38]
OCR
38 det slottet hörde till den sköna. Ke I Jag låg i skogen mö; ‘dad nyss; | : | hon gaf mig lifvet med en kyss, j hon gaf sitt hjerta åt mig arma, un « : i | 5 det rika bigrtat, och det varma ! j Nu ligger det och fryser i-" c of förvissnad barm — det är förbi! 4 i | J stjernor som pa himlen brinnen, i jag ber Er, slocknen och férsvinnen ! i Jag vet en morgonstjerna god, : | per gick hon i ett-haf af bled. i : | Det luktar blod ännu från. stranden och blodig är jag sjelf. på handen”; — — — * Så klagar han "på Sotaskär. jah När dagen tändes' är han der, : a när natten sänks går han ej ater: | | han silter ständigt der och grater. Pye : ‘En morgon satt han död vid sjön, med händren knäppta hop till bön 2 och tårar på den bleka kinden =e ~ halfstelnade i morgonvinden 5 och emot grafven ‘der hon lag ännu det brustna ögat såg. — ' \ 4 >». » Sa var den saga som jag horde -, hur djupt, hur ömt hon då mig rörde! > sea | Se gp re glee er nen Ts:
