Sida 37 [37]
OCR
SS — och stranden hörer dag och natt SN hans rörande, hans hemska klagan. uF ”Var tyst, var tyst, du bölja” pla! | | Du får ej så mot stranden slå. ; | i Du störer endast mina drömmar; etsy : jag älskar icke dina strömmar, . de skummande, ned blod ibland, du förer döden -till min strand.” ENE Här låg en yngling nyss och blödde, ; : i; hans graf med rosor jag beströdde, ; ty han var lik, jag vet val hvem: ; till våren for jag hhenne hem. | rc 3 De säga mig att jorden söfver ini ‘ dan min brud, och gräset växer öfver. or Se em dei trogna bröst, detär ej sant: ; bon satt i natt på klippans brant. i : Blek var hon som man déden malar, det kommer sig af månens strålar, sins och kall om läppar och om kind, SA det kommer sig af nordanvind. «> : RE Jag bad den alskade att stanna, — es hon strök med fingret på min panna, det var så tungt, så mörkt i den: | NN då blef det åter ljust igen. a 3 Och fjerran utur öster klarna . de dagar ack! de hiidanfarna, . de sköna dar, de himmelsblå : : hur säll vår stackars . Axel da! Det -stod ett slott i lunder grona, ce 3 a
