Page 36 [36]
uti det land du "nyss försvarat?
Se, Axel, öfver månen farsöt nn bom osdel 4 mod
ett moln, när det försvunnit har i
då är jag död, då sitter Andens” / is
« förklarad på den fjerran sträddenjs: för : K |
‘och beder godt for dig, Sten ict :
med alla himlens égon ver. rh
Men satt en uthindsk cos på grafven
och när hon dör, i snön begrafven,
det solens barn, tänk på din mo
som sofver under Nordens snö. ;
Dess blomningsdagar voro korta is
se Axel, nu är molnet borta,
farväl, farväl!” .— En suck hon drog
"och kramade hans hand, och dog¬
os Då steg från widenjondens floder
ej döden, men hans yngre broder, SA
det "bleka Vanvett opp, som går | :
. med vallmokrans kring spridda hår, ;
: och ömsom stirrar mot det höga, ae
I
5 och ömsom ner till jordens grund,
~ med löjet kring förvriden Mangs
och tårar uti halfsläckt öga.
"Vid Axels hufvud rörer det,
‘och sedan irra _jemnt hans fjat S
kring grafven, som i forntidssagan :
den döde Ae sin gömda skatt, t