_ 3 detta-slott, der slafven ärar,
23
Den starke ingen boja bir, .¬
han hör från början till de fria,
och farans tjusning, ärans glans ;
och jord och himmel äro hans.
Men qvinnans öde det är. gifvet
till mannens bihang genom lifvet,
förbindningen uppå. hans sår
förgäten sedan de grott samman :
hon offret är, han eFevlammes..
som präktig emot, himlen gir, ;
Min fader foll i Czarens, hirar,
jag minnes knappt min moders bild;
och öcknens dotter växte vild
i herrskarns nycker. som, han tål,
sin egen uselhets idol.
Ett ädelt sinne måste. vämjas
wid väsen som så villigt tämjas.
Såg du uppå oändlig slätt
. vår sköna, : vilda gångarätt ?
Som hjelten modig, lätt som hinden
hon hérer ingen herre ull ;
med Grat spetsadt star hon still ;
och vädrar faran, vänd mot vinden,
och plötsligt i ett moln af dam