Sida 21 [21]
mig längre ej, med gråt jag föll
till hennes barm, och drog till Pohlen. | : .
"I lägret sen mitt. lif försvann, : ;
och troget som en välteld brand
det bland kanonerna och stålen. it
Men såg jag foglarna ibland ust
som narde sina sma och smekte, p id
såg jag ett barn som Mg och lekte — LR
bland blommorna vid bäckens rand: : :
då syntes tomt mig krigets dunder
och fridens bilder växte strax .
uti min själ, med gyllne ae | af
med glada barn, med gröna under. %
5 Och vid en stilla hyddas dorr ~~
"en flicka stod, och qvällens flamma | ' ae
lig p4 dess anlet, just-det samma = |
jag stundom sett i drömmen förr.
’ Nu pé-en tid de bilder fara 9" ©
t i > og
a . kote
beständigt kring uti min själ :
jag sluter ögat och likväl ety
jag ser dem lefvande och klara,
och flickan som står midt deri, | s
hon är din spegelbild; "Marie PN SINE ES
| Förvirrad svarade Maria;
»Hur lycklig likväl mannen är!