Sida 14 [14]
OCR
* thon vredgas, han har hört min ed. | Hur skön' är dock den frestarn led ! | ; Hur lockande! Vik från mig, satan! ° Hvar är mitt bälte? Hvar mitt bref? Med egen hand Kung Garl det skrefi > Min faders svärd är godt, det biter i synnerhet på Moscoviter. ¥ Det var en glidje till att sla, os jag önskar, Kungen sett derpå. Som mogna ax för lian strödde? Mig tycktes nästan sjelf jag blödde. i Och brefvet jag till Stockholm för, ; : min ära står i pant derför. Upp! ögonblicken äro dyra ” = = Så talar han i ”feberyra, ft | och dödsblek sjunker stridens vän på fredlig kudde ner igen. Och lif och död de stride båda om ynglingen, men lifvet: vann;” . ’ och faran småningom försvann och Axel kunde nu beskåda + med sansad blick, fast skum och matt” = , den Engel vid hans sida satt. ae Hon var ej som Idyllens Sköna
