Sida 11 [11]
OCR
\ Ung Axel sadlar gångarn -gladt och rider genom dag och natt. Så kom han hän- längs Ukräns gränser då plötsligt det i skogen glänser -af spjut och sablar rundtomkring. \ Pa en ging knapps den blanka ring ihop. ”Du for ett bref fran Bender, stig af, gif det i mina hinder, a gif, eller dé!” — Ett svardshugg var hans tydliga, hans Svenska svar, och talarn, plötsligt ödmjuk vorden, sig bugar i sitt blod till jorden. > Med ryggen stödd emot en ek 25 den kämpe leker nu sin lek. Hvartut det tunga slagsvärd susar der böjs ett knä och blodet frusar;” och ärligt löste han sin’ed. Ej en mot sju — det vore ringa a men en mot tjugu flég hans. klinga, Han stridde som Rolf. Krake: stred. Der var ej mera hopp i néden han stred för sällskap blott i döden; och manget sir med purpurmund ren hviskar om hans sista stund, och blodet kring hans hjerta somnar
