OCR
- 13 tider när rätta färgestället är ofarbart. Alt ifrån /21/ till /23/ är brådjupt, och strand ifrån /f/ alt till /28/ är mäst lera eller sand, som strax höjer sig i en twärbrandt lerbacke hwars öfwersta hwarf är sand, och som dels är öppen dels skogbewäxt; dels aldeles icke och dels swårligen tilgängelig af lika högd, som wid /f/. Dock aftager han oförmärkt nagot i hdgden emot /23/ och /28/ hwaromkring dess Sfwersta sandhwarf gar något djupare. Midt emot Röbäcks holmen /21/ är utgräfwen en wäg snedt utföre backen, Korfslangbacken kallad, som är mycket sandig och nog brandt, samt sönderfallen, så att man aldeles icke kan köra den med kärra upp- eller utföre. Sedan tillagad. [Denna mening tillskriven senare.| Wid färgestället /29/ är ock utgräfwen en körwäg något mindre brådstupa, men har den olägenheten at swalla om wintern med is af watten, som framsilar ur backen, så att han är då farlig och mödosam att köra. Numera köres korfslancbhacken. [Denna mening tillskriven senare.] Straxt nedanf6re /23/ ar ocksA utgrdfwen en wag utfGre backen, som blott kan kdras med slide om wintern. Wid /28/ &r det nagot brddjupt pa ett litet stycke wid strand med lerbotten, men straxt blir det långgrundt i början par famnar från landet, som mer och mer emot wiken wid /31/. Botten är sand och på detta långgrundet kan man swårligen landa med båt hälst i wiken /31/. Långgrundet slutar sig i en brådjup grundstada. Backen är wäl wid /28/ hög, brandt och gräsbewäxt, men förbyter sig genast i en låg circa 2 alnars twär backe wid wattnet, som dock efterhand aftager i högden tils han i wiken /31/ blir en flat strand. I denna wiken stannade 2ne sjöbodar som den ofta nämnde stora floden förde dit ifrån wiken /28/ där de förr icke stodo. I lilla wiken wid /r/ och sedan wid strand till /44/ är så långgrundt att man swårligen kan på ett enda ställe landa med båt. Botten är lera med någon större sten här och där. Därifrån sträcker sig långgrundet blott 1, 2 a 3 famnar ifrån strand ända till udden /42/ wid lilla ån där langgrundet sträcker sig något längre ut. Botten är Sfweralt lera utom at här och där är något litet småklappersten. Med båt kan man landa öfweralt på denna sträckan. I lilla wiken wid /r/ är låg strand, som är stenstrand, är något litet uphögd och inemot /41/ höijer sig strand mer och mer, hwarefter den ifrån stenstrand förbyter sig til nästan en famns hög twär mullbacke, som fortfar till /43/ hwarefter den höjer sig till 2 a 2 1/2 famns twär backe, som räcker till /39/ då den sedan efterhand förlorar något af sin brandthet så wäl som af sin högd, till dess den wid /42/ blott äger en alns twär uphöijning. Wid /43/ har fordom warit färjeställe och landswägen lopp dit neder, då man landade wid wästersta ändan af staden; men nu löper landswägen ned wid /38/ hwarest nu är farjeställe och man landar midt för Staden. wid /39/ /38/ på båda sidor af färjestället, och wid /40/ äro skjepswarf anlagda. B. Stora An Straxt nedanföre Staden delar sig Elfwen i twänne grenar och formerar holmen /A/ Ön. Den större eller norra